Retro: Sonic the Hedgehog

1990, året då Sega Mega Drive lanserades i Europa, gick en order ut till Segas AM-8 team att skapa ett spel med en maskot för företaget. Nu i efterhand kan vi alla säga att de verkligen gjorde rätt val, då det som kom att bli Sonic är lika välkänd som Mario på många plan. Men det är inte bara den blåa igelkottens distinkta utseende och kaxiga attityd som gjorde honom välkänd. Han kom ju faktiskt paketerad i några av generationens absolut bästa spel.

Sonic3

Sonic the Hedgehog sågs för första gången i svenska spelhyllor den 23 Juni, 1991. Och trots att vi alla fann det otroligt roligt att bara springa förbannat snabbt, hoppa på mekaniska getingar och sedan spöa en fetknopp som var ständig kandidat till ”årets mustasch” så fanns det faktiskt en story. Sonic skulle stoppa Dr. Robotnik från att samla de sex kaossmaragderna i hans plan att ta över South Island. En relativt enkel story som faktiskt fördjupar sig i de senare delarna av serien och involverar nya karaktärer.

Spelet är uppbyggt i sex zoner som var har tre akter. I slutet av var tredje akt så fick vi ställas mot Dr. Robotnik, killen med världens största garage, i någon av hans fordon. Att ta sig genom banorna koncentrerade sig på Sonics förmåga att springa snabbt, hoppa och rulla i hög hastighet. Banorna innehöll backar, looper, höga fall och trampoliner som gav spelaren chansen att få upp hög fart i banorna. Något som inte heller får glömmas är de livsviktiga ringarna som gör att Sonic kan ta skada utan att dö – men i uppoffring för alla sina ringar. Spelet innehöll även en del PowerUps, såsom ”bubblan” och odödlighet.

sonic1

Fienderna var små djur som var instängda i robotar och fanns i massor av olika former beroende på vilken zon man var i. När Sonic ”dödade” fienden på det klassiska viset, genom att hoppa på dem, frigjordes det lilla djuret som var instängt. Man kan inte tala bort skillnaden kring gott och ont i spelet, det är verkligen så bildligt att Tomas DiLeva skulle bli ett tveksamt fall kring vilken sida han höll kär.

Teamet som utvecklade Sonic the Hedgehog gjorde ett perfekt jobb. De satte en färgstark och personlig karaktär i en intressant och välgjord värld. För spelet var inte bara bra utan det representerade även dåvarande Sega Mega Drive ypperligt genoma att utnyttja dess styrka. Sega Mega Drive var ju en snabbare konsol är Super Nintendo, men Super Nintendo kunde hantera färger bättre och därför skulle ett spel som Sonic aldrig fungera lika bra på SNES som på Sega. Men det gjordes liknande försök som blev hyffsade men aldrig höll Sonics klass. Bugsy är ett starkt exempel.

Sonic2

Själv var Sonic the Hedgehog  ett av spelen som gick varmt i min barndom, och Sonic 3 det första spelet jag faktiskt varvade. Jag själv ansåg då att Sonic var roligare än Super Mario Bros. och än idag är despyten kring de två rivalerna pågår än idag, även om Sega som konsol gick under. Men den främsta anledningen till att Sega ens fick förbli en konsol under början av nittiotalet finner ni här i artikeln. Sonic var utan tvekan Segas flaggskepp och ersatte omedelbart Alex the Kid som maskot och Altered Beast som bundle.

Dagens Sonic är dock ett fiasko, och har varit så sedan Sonic Adventures. Jag som älskade karaktären och saknar spelserien lägger mitt desperata hopp i Project Needlemouse och håller tummarna.

Skriv en kommentar

Glömt ditt lösenord