Lips

Ok, jag hade gått med på att göra i minst en recension för att hjälpa killarna på powergamer, mest för att jag visste att jag skulle rocka gött mycket fetare än dem och faktiskt få vara riktigt bra på ett spel. Så jag signade upp mig på Lips och äntligen kom spelet hem i lådan och jag riggade upp för en helkväll med surrond på antagligen störande hög volym.

Först retade jag ihjäl mig på att lådan var oinbrytbar, men det fick jag räkna med då Microsoft inte gillar att man knycker deras grejer. Äntligen fick jag så upp lådan och förundras över hur fina mickarna är. Inte jämföra med Singstar fick jag redan nu börja intala mig. Men Lips mickar är av gedigen kvalitet, är trådlösa och har fina lampor som blinkar i takt med musiken. I like. I med skivan och så är det igång och det börjar bra, mycket bra måste jag säga. Det verkar rikare än Singstar (som jag egentligen inte skulle jämföra med, men ändå!) och det finns mer att göra. Du kan välja mellan sjung, jukebox, hämta musik, my Lips och alternativ. Jag retar mig direkt på bakgrundsmusiken som är störande hög och får mig att gång på gång tappa koncentrationen i mitt lilla rus av exitement. Det blinkar och rör sig vilket gör det lite svårt att hålla fokus även för en inföding i mtv-generationen som jag själv. Jag har inget tålamod, med nått, och hoppar därför direkt in i sjung-läget där 40 låtar direkt står till mitt förfogande, allt från Jackson 5 till Duffy, Blondie, Ben E. King, Lisa Nilsson till Coldplay. Jag väljer direkt den låt som för mig blivit Lips signaturmelodi, Peter Björn and John – Young folks. Skakar febrilt på micken och det tar ett tag innan jag fattar att jag inte hörs för att jag inte synkat mickarna. Var priset för att det är trådlösa mickar alltså, inget plug and play. Efter att ha sjungit igenom några låtar och stylat lite för pojkvännen genom att ta achivments och plocka poäng i vibrato, snygga mikrofonrörelser och takthållning känns det fortfarande lika kul men jag blir sugen på att kolla runt lite i spelet för att kunna ge ett rättvist betyg.

Jag hoppar till inställningar och fixar lite med färger för att göra mitt Lips lite personligare. Sånt gillas. Vidare till jukebox och kollar lite på vilka val man har där. Kollar på My Lips där jag kan se hur det går för mina vänner med deras sångkarriär och annat smått och gott. I hämta musik-läget finns det låtar för nedladdning från Microsoft eller från din egen musiksamling. Möjligheterna är många, du kan betygsätta låtarna och utifrån det göra egna spellistor för festen som du sen, när du helst önskar, kan skaka mikrofonen i en låt och börja sjunga. En vän kan hoppa in i ett pågående spel genom att skaka den andra micken. Fixa stilpoäng genom att göra snygga moves med mikrofonen. Du kan välja mellan att sjunga till originalvideon eller ett partyspel, sjunga duett eller duell och sänka artistens sång så din röst hörs mer samtidigt som du ställer in proffseffekter till din egen röst och använder vanliga handkontroller som noicemakers i form av tamburiner, knäppande fingrar och cowbell – bara för att nämna något! Dessutom kan du som sagt ladda ner låtar från Microsofts bibliotek när du tröttnat på de 40 låtar som fanns från början. Om inget ändå skulle falla dig i smaken så stoppa in en egen skiva eller ett usb med din favmusik och lägg in. Lips läser in musiken och du får poäng för hur väl du sjunger och rör dig till och även de låtarna. Dock blev jag lite besviken här då jag innan hade fått för mig att Lips på något magiskt sätt kunde läsa in och få upp texten, men så var inte fallet. Ett tips är ju därför att lägga in låtar som du utantill kan texten på så blir det genast roligare. Jo, det finns alltså att göra i alla lägen men mest i sjung-läget. Dessa möjligheter kan dock kännas lite överväldigande ibland, när man bara vill sjunga, det tar tid att lista ut och kan lätt missas och man som jag är för lat för att läsa manualen.

Summan av kardemumman är alltså att det är lite, men bara lite, svåra menyer, inte lätt att hitta och förstå alla möjligheter. Jag blir förvirrad av alla valmöjligheter och poäng man plockar/missar till höger och vänster som inte har så alltid självklara symboler. Det är lite rörigt och det tar ett tag att komma in i det, det är faktiskt inte lika lätt som Singstar (jag vet: jämförelse, sorry!). I slutändan håller det inte riktigt måttet för vad jag hoppats på men det är ändå sanslöst kul och ligger på en nivå som är vad man kan förvänta sig av Microsoft. Lips är ett riktigt kul partyspel och lockar därför kanske inte alla men alla inbitna gamers, som ser Lips som endast ett spel för fyllon som tror sig kunna sjunga, eller ett forum för småflickors idolfantasier, bör istället se det som en utmaning som de kan ta sig an i hemmets lugna vrå där ingen ser eller hör. Dessutom är en achivment alltid en achivment så varför inte köpa Lips och släppa loss lite, inte ta sig själva på så stort allvar. Även om det är mer ett partyspel som man plockar fram för en trevlig kväll med kompisar så kan jag erkänna att jag satt utan kompisar och helt fastnade i att sjunga låtar och klättra på topplistorna. När jag tillslut blivit hes i halsen och halvt tappat rösten, samt att jag antagligen retade ihjäl grannar och pojkvän, var jag tvungen att kasta in handduken för denna gång med en genomsnittsrankning som Supernova och Kontrakterad artist… men imorgon, när rösten återhämtat sig, då jäklar är det jag som siktar på oanade höjder i mitt mission att bli den starkast lysande stjärnan i Lips universum!

Slutligen till betyget. Lips får av mig, efter mycket eftertanke, en väldigt stark trea. Det är snygg grafik, inte för att det spelar så stor roll för spelet, men ändå skönt att vila ögat på. Det är en bra bredd på låtarna och jukebox-grejen med låtlistor är kul och att man kan hålla kolla på sina vänner. Mikrofonerna ger ett stort plus, inte bara för att de är funktionella, utan för att de dessutom är snygga att bara ha framme på tv-bänken. Lips kommer inte riktigt upp i en fyra, även om det är nära, för att det faktiskt är lite krångligt, på gränsen till lite svårt. Jag skulle inte våga pilla i någon annans Lips av rädsla för att råka ändra i listor, låtinställningar och så vidare, om man säger så. Det går lite bet när det förlorar sitt plug and play-värde som man faktiskt kan förvänta sig av ett spel i denna genre. Och en femma får det inte för ska man vara objektiv, vilket vi seriösa spelrecensenter alltid är, så är det inte världens bästa tv-spel ever, även om det talar mycket till mitt ego och mina barnsliga artistdrömmar. Men till alla entusiastiska som antagligen kommer köpa det oberoende av min recension; Have fun! Och till alla skeptiska som tycker att det verkar löjligt; Köp det och försök slå mitt rekord på 5.389.764 poäng på Alicia Keys No one – you’ve been challanged!

Bra
+ Gedigna trådlösa mikrofoner
+ Möjligheten att bli poängsatt på sin egen musik
+ Roligt partyspel
+ Många möjligheter bortom karaokestämpeln

Dåligt
– Rörigt och otydligt
– Lite svåra menyer och symboler

Ditt betyg:
[starrater]

Skriv en kommentar

Glömt ditt lösenord