Grand Theft Auto 2

Framgången med Grand Theft Auto innebar att DMA Design/Rockstar Games planerade en uppföljare och det var kanske inte så konstigt. Men pressen på att leverera ett minst lika bra spel som det första gjorde kanske att Grand Theft Auto 2 stressades förmodligen ut då den hamnade i skymundan jämfört med det första spelet.

Uppföljare har varit en del av branschen sedan starten nästan och redan på NES fick vi se två uppföljare till Super Mario Bros till exempel. När succén för Grand Theft Auto var ett faktum skrek en hel bransch efter en uppföljare. Utgivare, spelpress och fans ville se den vilket utvecklarna var medvetna om och fortsatte med samma struktur på spelet. Kameran från det första spelet behölls vilket var kanske ett märkligt beslut när FPS var populära och visade att 3D-kort var innegrejen för gamers med en PC. Även sättet hur man letade efter uppdrag att genomföra var oförändrat nästan.

Förvisso fanns det nyheter som områden gängen kontrollerade och det gällde att skaffa allierade för att kunna röra sig fritt i gängkontrollerade områden. Alla hade sina bilar samt färger som en igenkänningsfaktor, något Saints Row använde sig av flera år senare. Hare Krishna som i GTA var ett offer för poängjakten med ”Gouranga” hade i GTA 2 blivit ett organiserat gäng som kontrollerade territorium. Istället för de var det Elvis-fans som gick i led på gatorna och istället för ”Gouranga” stod det ”Elvis has left the building”. Istället för att varje bil skulle ha sin radiostation som i ettan där pickupen spelade samma countrylåt, kunde vi välja mellan olika radiostationer oavsett bil och trots kameran var det krävande för datorn så en kraftfull dator runt 1999/2000 var ett måste för att kunna spela GTA 2.

Huvudpersonen kunde dessutom hoppa vilket var användbart på en del håll men medan Grand Theft Auto rönte stora framgångar och skapade en hel del debatt, kom uppföljaren GTA 2 att hamna i skymundan. Med tanke på att Quake III och Unreal Tournament visade hur snyggt ett spel kunde vara suktade gamers kanske efter någonting häftigare med GTA 2. Trots nyheterna var det i nästan samma spel som ettan och kombinationerna gjorde att gamers inte blev tillräckligt nöjda med vad DMA Designa/Rockstar Games hade släppt ut på marknaden.

Själva spelet var långtifrån dåligt och vissa idéer användes senare i GTA III men också i Saints Row som det tidigare nämnts. Radiovärdarna på de olika stationerna var helt galna vilket orsakade en hel del skratt när man åkte längs med den enda staden som spelet erbjöd. Speciellt en kristen radiostation av döma från introjingeln, hade en skandinav som pratade på bruten engelska och antagligen skulle den personen föreställa en svensk. Förmodligen var det mottagandet och tekniken som fanns tillgängligt som gjorde att Rockstar Games började planera GTA III som rent tekniskt kom att vara ett väldigt avancerat spel jämfört med föregångarna. Dessutom väldigt stort och levande med bilar och fotgängare på gatorna som verkade leva sina liv och som man brukar säga är resten historia. Men det krävdes en halvflopp i form av GTA 2 för att Rockstar Games skulle plocka fram ett ess bland korthögen efter att ha chansat med en kung.

Skriv en kommentar

Glömt ditt lösenord