Glädjens afton med Level 2

Spelkonserter har blivit ett allt större fenomen i världen. PowerGamer.se har tagit del av nästa upplevelse här i vårt avlånga land. Denna konsert har bevisat en gång för alla att det inte alltid behövs en stor produktion för att en spelkonsert ska bli lyckad. Ibland räcker det med mycket passion och lite arga fåglar.

Jag kan fortfarande minnas första gången när en större spelkonsert ägde rum i Sverige för första gången. Året var 2006 och jag befann mig innanför Konserthusets portar i Stockholm. PLAY! Skulle gå av stapeln i det blå huset på Hötorget. Jag skulle få uppleva spelmusik framfört med symfoniorkester, mina förväntningar var skyhöga. Rent känslomässigt var det ett av de mest magiska spelrelaterade ögonblick som jag någonsin har upplevt. Jag hade sett och hört ett fåtal spellåtar som var omgjorda med andra instrument. Att få uppleva en hel symfoniorkester som framförde några av världens bästa musikstycken från spelvärlden live, det var en upplevelse som jag inte hade kunnat förbereda mig för varken mentalt eller känslomässigt. Det var väldigt många låtar som verkligen berörde mig under kvällen och jag kände mig väldigt rörd, men när musik från spelserien Zelda spelades kunde jag omöjligen hålla tårarna inne. Det var en magisk upplevelse och det kändes som att tiden för ett ögonblick hade stannat upp inne i Konserthuset. Hela denna konsert skapades dock ur en musikers perspektiv med klassisk symfonibakgrund. I publiken den här kvällen satt det en man som också var musiker. Men hans bakgrund var av en annan sort, han hade lärt sig skapa och spela musik med hjälp av tv-spel. David Westerlund tänkte att han kunde skapa ett liknande evenemang, men med ett helt annat upplägg. Nu är året 2012 och David har från den stunden hunnit med ett och annat, Level 2 är den senaste upplevelsen som vi kan hitta honom i.

Level 2 är den direkta uppföljaren till Level Uppsala som gick av stapeln förra året. Då låg fokus på musik från spelhistoriens äldre dagar. Level 2 hoppar några år fram i tiden och istället förflyttas till en tid då musiken i spel inte längre bara består av Blip-Blop. Konserten startar visserligen med klassiska The Moon från Duck Tales. Det känns också väldigt bra att den låten fick starta hela konserten. Det är ett väldigt viktigt stycke ur spelmusikens historia och den har en plats i spelkonserter, men samtidigt var denna låt ingen nyhet när David står bakom produktionen. Därför är det ännu bättre att låten får starta, sedan kan man fokusera på de nya inslagen under kvällens spelning. Givetvis dyker det upp bekanta titlar också från bland annat Mario, Zelda och Final Fantasy. Det här är titlar med många prövade låtar som folk har hört många gånger, spelen innehåller fantastisk musik men samtidigt har man hört det förr. Det som får ett stort plus under kvällen är det nya inslagen som känns väldigt fräscha i en spelkonsert. Under första akten får vi höra flertalet låtar från Xeno-serien och även Metroid. I den förstnämnda serien har Yasunori Mitsuda skapat mycket av musiken och hans verk kan du också höra i bland annat Chrono Trigger. När 20 minuters paus sedan har passerat får en annan gigantisk JRPG-serie ta plats. Jag pratar inte om Final Fantasy utan om Tales of-serien. Flertalet av låtarna hade aldrig tidigare framförts live vilket gjorde hela upplevelsen lite mer exklusiv. För att citera David ”Tales of-serien har hamnat i skuggan av Final Fantasy”. Det ligger väldigt mycket sanning i de orden, samtidigt är spelet Tales of Symphonia det bästa spelet som existerar till Nintendo Gamecube enligt min mening. Förutom att alla spel i denna serie har animeinfluenser innehåller också alla hög kvalité med musik, självklart ska den framföras live.

Innan kvällens sista stora serie skulle få börja avrundningen på konserten hände något oväntat. Två män ur orkestern reste sig och med bestämda steg klev de till sidan av scenen. Där stod det något dolt under ett skynke. När de båda herrarna drog av tygstycket visade det sig att objektet var en slangbella i förstorat mått, men vad bestod ammunitionen av? Arga, färgglada små gossedjur (läs fåglar), samtidigt som det sköts ut fåglar över publiken spelade orkestern temat till Angry Birds. Det var högst oväntat och ett väldigt komiskt inslag mitt bland all vacker stämningsfull musik. Alla i publiken blev väldigt engagerade och jag såg inte en enda person runt mig som inte hade ett leende på läpparna, hur kunde man motstå att le liksom? När vi ändå är inne på humor måste det påpekas att David Westerlund inte är rädd att bjuda på sig själv när han ska introducera en ny låt. Det är ordklyscha på ordklyscha i hans vitsar, ärligt talat vet jag inte om jag skrattade mest åt skämten eller personen som berättade. Samtidigt spelar det ingen större roll, jag och publiken hade roligt. Om det var en reaktion som hördes mest från publiken under den kvällen var det skratt. Det var till väldigt stor del Davids förtjänst, en man vars passion och glädje till spelmusik snabbt smittar av sig. Att alla noter från orkestern inte var rätt alla gånger eller att pianot var nedtonat gick att ha överseende med. Berwaldhallen var full av skratt och glädje, men även flertalet lugnare och mer känsliga låtar spelades också. Det var dock inte många lugna stunder när kvällen började lida mot sitt slut med flera stycken från Resident Evil-serien. Musiken började visserligen ganska avslappnat men eskalerade i rask takt till ett mycket högre tempo. Mitt i allt detta kommer en kvinna inrusande på scenen med en väldigt mordisk blick, hon lämnar ett skräckinjagande intryck. Sedan brister hon ut i höga operatoner och det smälter ihop väldigt bra med resten av orkestern.

Avslutningsvis är det Bubble Man från Mega Man 2 som får avsluta hela kvällen. Level 2 har gått till ända men efter att ha sett otaligt många spelkonserter sedan PLAY! 2006 upplever jag inte längre den där känslan som hade första gången. Jag vet liksom vad jag har att vänta och har blivit mer kräsen. Men med det sagt ska det också nämnas att när jag ställde mig upp och konserten var över, då hade jag ett leende som inte gick att få bort. Jag kanske inte brast ut i tårar men det var kanske inte meningen. Istället fick jag uppleva en av de mest underhållande och roligaste kvällar som jag kan minnas. Hela denna konsert var från gamers till gamers, kanske är det vad som behövs för att en kväll ska bli lika lyckad som denna. Till alla som inte fick uppleva denna afton hoppas jag att ni får det en annan gång i framtiden. Jag vet att detta inte är sista gången jag kommer få uppleva något som David Westerlund ligger bakom, jag hoppas bara att jag inte är den enda. För om du är gamer och uppskattar musik, då är detta helt rätt konsert för dig.

Setlist
AKT 1
Duck Tales – The Moon
Super Mario Galaxy – Gusty Garden Galaxy
Xenoblade – Main Theme
Xenosaga – Battle
Xenogears – Flight
Zelda – Majoras Mask – Song of Healing
Zelda – Windwaker – Ocean
Final Fantasy X – To Zanarkand (ending version)
Ghouls N Ghosts – Theme
Metroid – Theme
Metroid – Kraids Hideout
Super Metroid – Theme of Samus Aran
Super Metroid – Brinstar
Super Metroid – Ending

AKT 2
Tales of Phantasia – Be Absentminded
Tales of Symphonia – Overture
Tales of the Abyss – Promise
Tales of Legendia – Shining Blue
Angry Birds – Title Theme
Elder Scrolls – Morrowind
Resident Evil 2 – Secure Place
Resident Evil 2 – Leon & Claire
Resident Evil Code Veronica – Alexia Type 1
Resident Evil Code Veronica – Alexia Type 2
Resident Evil 2 – Ending
Portal 2 – Want you Gone
Extra nr:
*Stage select*(piano)
Mega Man 2 – Bubble Man

Fler redaktörer tycker till:

Joakim Sjöberg
”Efter att ha närvarat på nästintill vartenda tv-spelsrelaterande musikevenemang som har ägt rum i Sverige så trodde jag att jag hade hört allt. Klassiska tv-spelsstycken som nu nästan är lika mycket kliché som nostalgi som varje gång lyckas ta sig in i konserternas setlist syns inte av, och istället bjuder David Westerlund på fler överraskningar än vad jag någonsin vågat hoppas på. Från den fantastiska tolkningen av Metroid-serien, kulmen av Resident Evil: Code Veronica, komplett med operasång och allt, till en av de bästa arrangemangen av tonerna från Final Fantasy X som jag någonsin hört så har man på nytt levererat en tv-spelskonsert som reser nostalgitoppad gåshud på precis rätt sätt.”

Xavier Ladu
”För att vara första gången så imponerades jag av hur orkestern tolkade låtar från Super Mario Galaxy och Mega Man. Men favoriten utan tvekan var tolkningen av Metroid – Brinstar från NES. Väldigt mäktigt och jag hade gärna spelat själva spelet med tolkningen från orkestern för jag blev som sagt väldigt imponerad. Själva arrangemanget var kanske inte stort i övrigt när jag pratade med andra och frågade om jämförelser med Level XMas eller Play på Konserthuset i Stockholm. Men jag hade kul under kvällen utan tvekan.”

Skriv en kommentar

Glömt ditt lösenord