Jag har letat i timmar. Letat överallt. Men tillslut, längst in i en dammig kartong, i förrådet, märkt ”skrot” hittade jag jackpotten, jag hittade min kronjuvel. Jag har spelat Bygg Båtar med Mulle Meck.

Det första man möts utav är Lennart Jähkels brillianta, humoristiska Norrländska. Mulle är vid vägens ände och konstaterar att man inte kan köra bil över havet. Han börjar holka ur en kraftig trästam, det blir en kanot. Problemet är dock att den inte är ett dugg sjövärdig så han hinner inte långt innan vattnet är upp till knäna. ”Finns det problem så finns det också en lösning!” muttrar Mulle Meck. Han börjar spika fast bräder på stocken och vips har han gjort sin första båt. Efter en lång roddning hittade han till ett båtvarv ägt av Kristina Colombus. Man får veta att Kristina ska på en Jorden runt resa med sin stora båt och behöver någon som håller koll på hennes båtvarv medans hon är borta och fram träder främlingen Mulle som direkt får förtroende att hålla koll på hennes båtvarv och prylar.

I spelet finns det 3 olika storlekar på båtarna, liten,mellan och stor som är bra att använda i olika situationer. I början finns endast den lilla båten, ett par åror och en gammal 2 hästars motor, förmodligen kvarglömd sen 50-talet. Kontrollerna är väldigt simpla, det är ett peka-klicka spel i båtvarvet där man väljer vilka konstiga båtdelar man vill ha på sin båt, men akta dig! Dom små båtarna tål inte så mycket last och åker till botten om du lastar på för mycket.
När man väl är ute på havet styr man genom piltangenterna och kan välja mellan att använda motorn, årorna eller seglet beroende på vad man har på sin båt. Layouten är väldigt enkel också, en kompass som visar vädersträcken, en knopmätare, bensintanken och en råfisk på en tallrik (Som i början ser väldigt glad ut men blir mer och mer bekymrad desto mer man ätit upp av den). Råkar man ut för att bensinen tar slut eller att fisken blir uppäten (För Mulle måste ju såklart äta) kläcker Mulle ur sig någon katchig kommentar på Norrländska och man blir hemskickad till båtvarvet igen.



Utöver asballa öar i form av dödskallar eller tomflaskor (Pirat-ön och vad jag antar är alkis-ön) finns det även lite att göra! Den glömske pastorn tappar alltid bort sin bibel och oroar sig över hur predikan på söndag ska gå. När man plockar upp den säger Mulle ”Här ligg ju pastorns bibel å skräpar, han är ju it lite glömsk den där!” och när man lämnar igen den till Pastorn säger han ”Vad äre du brukar säga Mulle? Molijoxer va? Ja du.. Molijoxers tack!” Någon Pia, som badar på de mest konstiga ställen, glömmer sin badring överallt där hon varit och badat. En läkare har tappat bort sin läkarväska och vill att jag ska lämna igen den till Bagarbirgit. Det går även att ställa upp i en utställningstävling där man ska försöka bygga så rolig båt som möjligt, men hur rolig min än är får jag alltid höra;
”Vill du veta hur kul din båt är? 3 poäng, normalkul. Åk hem och bygg om.”

Efter några turer ute på ön får jag mitt första radioanrop! Jag får höra ”Hej det är Mia! Jag tänkte bara höra om det skulle vara möjligt om du kunde ta med mig och barnen ut på en båttur. Det skulle vara så roligt! Du kan ju komma förbi om det går bra, hej hej!”. Men det enda jag undrar är, Vem fan är Mia? Vilka är barnen som ska ut med min båt? Hur ska jag kunna komma förbi när jag inte ens vet vart du bor?
Efter några förvirrande turer dyker Sams hus upp! Sam, han har inte riktigt bestämt sig för om han ska prata svenska eller engelska än så det blir något av en blandning. Men då! Precis när jag trodde att jag skulle somna så uppenbarade sig något framför mig som fick mig att hoppa upp i luften och skrika ”WOOP WOOP!”. Cutscenes! Är inte det här 1995?! Wow! Häftigt! Nåja, av Sam får jag veta att han är på jakt efter en gammal legend, Fabian Fälting, som spårlöst försvunnit. Han vill att jag ska åka och leta efter en dagbok i hans stuga. Enda problemet är, att jag har ingen som helst aning vem Fabian är eller vart denna stuga ligger.

Jag åker hem till mitt båtvarv och då ringer Doris, säger puss puss och ger mig en ritning på en större båt.
Vilka alla dessa människor är har jag ingen aning om, men jag är förbryllad över att alla verkar känna Mulle Meck, vilket är extremt märkligt eftersom han kom till denna värld som en total främling men ändå ringer alla mig på radion och ger mig gratis grejer. Attans att det inte är så i riktiga livet.
Under hela spelet när man kommer till nya hus och träffar nya människor så vill de att man ska utföra uppdrag till dom, t.ex. frakta vatten till sina odlingar på en annan ö, frakta sill till förbannade sjömän och diverse grejer. Det går oftast inte att utföra dessa uppdrag direkt eftersom man inte har fått de rätta delarna till sin båt än, och det är faktist rätt så underhållande att leta nya båtdelar konstigt nog.
Det är nog inte mest roligt att spela utan det är kommentarerna som gör spelet bra. Jag byggde en båt med en husvagn (av förklarliga skäl) och en hundkoja som stod ovanpå husvagnen och fick kommentaren av Mulle ”Lookin goot, som vi säger i Amerikat!”.

Efter många om och men hittar jag Fabian Fältings stuga, och även dagboken. Under mitt besök i stugan säger Mulle ”I den här hytten stod Jotsen Jonsson i 67 år. Sen fick han sluta för att han såg så dåligt. Då åkte han hem och växte upp katter istället.”. Dagboken lämnar jag tillbaka till Sam som påbörjar skrivandet av sin bok om Fabian. Jag hinner just så pass lämna så ringer Sam på radion och berättar att han har hittat en kartbit i dagboken och ger den till Mulle med ett uppdrag att åka och undersöka Vraket vid Vargön som syns på kartan. Mulle, och Lennart Jähkel också för den delen, blir överdrived exhalterad men det är nog för att det för första gången i spelet faktist känns som att det händer någonting.
”Det är kallt i vattne! Hoppas bärgarn har me sig varm chokla!” muttrar Mulle när jag dundrar in i en klippa i maxfart.
Det har tagit till hit, 2 timmar in i spelet, innan jag märker att det finns en karta i spelet med alla personers platser utplacerade. Längst uppe till höger ser jag en prick inuti ett moln av dimma. Jag trycker på pricken och Mulle säger bekymrat ”mm… Där i dimman… Där bor den där mystiske Svarte Sven.” och jag kan inte rå för att tänka på hur rasistiskt det låter.
Hur som helst! Jag beger mig till dimman, mot Svarte Sven, med en kompass monterad på båten (För den man har i layouten i spelet fungerar tydligen inte där). Han berättar för mig att Fabian Fälting, han var ute och dök, men en dag dök han för långt. Iförd dykardräkt dök han ner till mörksens mörker. Djupsens djup. Där varelser som aldrig hade sett ljus, aldrig känt värme levde. ”Nä nu ska jag nog it berätta nå mer för du skulle ändå inte tro mig.” avslutar Sven.
Väl framme i Vrakviken på vargön så dyker man ner till botten och ser ett stort flygplan, det var det Fälting ville åt.
När det börjar närma sig slutet av spelet är det rent utav löjligt hur mycket radion ringer. Telefonen i GTA 4 börjar kännas, nästan helt obefintlig när man spelat Mulle Meck. Viola vill att jag ska komma med en Vattentank och frakta vatten till hennes odlingar på storön, när man gjort det så säger Mulle ”Jag har hittat en pinne! Gissa vad jag ska göra med den!” (Okej, jag måste erkänna snuskig som jag är att meta inte var det första jag kom att tänka på). Nu kan man vara ute på havet iprincip hur länge man vill, om det inte vore för Mulles hund som kan vara det sjösjukaste jag någonsin hört talas om. Varför han envisas med att ta med hunden i båten och inte bara slänger honom överbord det förstår jag faktist inte riktigt.

När man sedan besöker Svarte Sven igen berättar han att han vill att man ska hämta en hund till honom hos Bagarbirgit. ”Jag vill ha en hund som kan leda mig över klipporna när jag ska ut och pissa” säger Sven, True story.
Utöver allt detta fraktande hit och dit så finns det faktist inte så mycket innehåll i spelet. Visst har man mot slutet nära 100 olika delar att pryda sin båt med men det blir fort enformigt. Det enda som håller mig kvar är Mulles sköna Norrländska kommentarer (Som det nog är väldigt många som inte ens förstår).
Någonstans mitt i alla GTA Paraleller, sjuka kommentarer, galna människor så kan jag ändå inte neka att jag nästan aldrig haft såhär roligt när jag har spelat ett spel. Men det är nog inte på grund utav att det är ett bra spel utan för att det är en explosion av nostalgi, awesome kommentarer och riktigt underhållande animeringar. Mulle Meck är som en fin flaska champagne, det blir bara bättre desto längre det lagras.
För att citera Mulle Meck; ”Sjön suger, jaja dags att vända hem och få nått i sitt eget skrov”.

Bra:
+ Norrländska kommentarerna
+ De underhållande radioanropen
+ Svarte Sven
+ Nostalgin
Dåligt:
Buggigt
En aning för upprepande

Slutresultat: 4.5/5

Bästa kultur och nöje

Bästa originalkanal

Bästa svenska kanal

Så om ni tycker att vi är värda en röst inom någon av kategorierna kan ni rösta här:

Glöm inte att ha en giltig e-post bara, eftersom rösterna måste bekräftas via mail!

Oftast brukar jag bara klaga över dem till mina närmsta. Men när något sådant här händer, så får det fan vara stopp.

En unge tappar ner sitt DSi XL till ett par gorillor på Zoo. Gorillan plockar upp, för honom, det slumpmässiga föremålet och börjar vrida runt på det lite. Skötarna lockar till sig spelet med hjälp av ett äpple och pojken får tillbaka spelet.

Vad skriver Aftonbladet?

Ungen tappar sitt fickspel till gorillorna. En gorilla tar genast upp det och börjar spela och självklart spelar han Donkey Kong. En gorillaunge försöker få tag i spelet eftersom han vill spela, så klart, men får inte för den store gorillan.

Och förresten, “Ursprungsversionen av Donkey Kong är ett spel där en gorilla ska hoppa över tunnor och ta sig till en skatt.”

Varför blir jag så upprörd av det här?

För det första är hela artikeln ett jävla skämt. Det innehåller ungefär 10% sanning, resten är skitsnack. Det säger en hel del om hur Aftonbladet arbetar. ”Författaren” till artikeln, Anders Munck, bevisar sin egna bristande journalistiska förmåga på flera vis. Dels har han inte själv gjort något som helst arbete för artikeln, då mycket av det som skrivs är en direkt översättning från en annan källa, men han har inte ens kollat upp så att saker och ting stämmer. Var finns den journalistiska stoltheten någonstans? Inte fan på Aftonbladet.

Men det som kanske är det värsta, som kanske är det som gör att jag blir så förbannad, det är att det är en pungspark på varenda gamer där ute. Hur man kan misshandla något så kultförklarat som Donkey Kong är fanimej en synd i sig. Hur hade filmvärlden reagerat om jag, på en av Sveriges mest besökta sida, slängt ur mig att Star Wars handlar om två stjärnor som slåss?

Nu får det fan vara nog. Lägg av med låtsasjournalistiken Aftonbladet. Ni kan tydligen inte.

Jag är inte ensam heller, tack vare Blog ‘em up fick jag nys om denna skändelse. Vicachu reagerade även han.

Här kan ni förövrigt hitta originalkällan.

Här är resten av bilderna, där man dessutom ser att NDS:et inte är på.

Nedanför kan ni se A Black & White Cartoon About Berries – Där vi får träffa Jonthan, en schizofren man som bor tillsammans med sin fru. Även om filmen i sig kanske är något osmaklig, så finner man lätt lite humor i hans vredesutbrott.

YOU’RE A FUCKING COCK SUCKER JONATHAN!

”bit and run” — Mario’s Ladder from Cory Godbey on Vimeo.

Hemligheten har tagit tillräckligt många liv. Vi får hoppas att det slutar där.

Se ett par västernrullar. Spaghettivästern är den perfekta peppningen. Jag rekommenderar själv Den Gode, Den Onde och Den Fule samt They Call Me Trinity.

Om ni har tid och pengar, besök High Chaparal, man blir aldrig för ung för att utsättas för tågrån.

Dessutom har Xboxflickan tagit ett väldigt välkommet initiativ och startar en Red Dead Redemption-pepplista på Spotify där ni själv kan lägga till era västernklassiker. Läs om det på hennes blogg!

Självfallet är en bra peppning att sitta på PowerGamer också, liggandes på uppdateringsknappen.

Heck! Här har ni hela filmen!

”MegaMan”-Fan Film from Eddie Lebron on Vimeo.

Så även om det är lite inaktivitet kan ni ta en titt på den här trailern. Man måste ju vara helt borta om man åtminstonde inte blir LITE sugen efter videon!

Recensionen kommer den 5 mars (fredag).