9. Dark Souls
Jag kom inte riktigt överens med det här spelet till en början, men när jag väl insåg utvecklarnas genialitet i hur de hade skapat spelmekaniken och hur de ville att man skulle spela det. Det var då kärleken till Dark Souls växte för varje frustrerande timma man satt framför tv’n.

8. Yakuza 4
Enligt mig, 2011-års mest underskattade titel. Ett fighting-rpg i en öppen värld á Grand Theft Auto med en story som inget annat spel i år ens kan komma i närheten av. Hoppas verkligen att flera läser det här och ger det en ärlig chans, för det är ett helt underbart spel.

7. Battlefield 3
Möjligheten finns att jag kanske inte är den absolut bästa soldaten på slagfältet, men med det sagt så kan jag inte förneka att den här titeln har gett mig många timmar av glädje. Därför måste jag ge det en plats på min topplista.

6. Shogun 2: Total War
När det kommer till djupa och avancerade strategispel så finns det ingen utvecklare som klarar av att göra det bättre än vad Creative Assembly gör. Tidigt under 2011 kom spelet som bevisade det.

5. Forza Motorsport 4
Två riktigt bra bilspel kom ut under 2011, det första var Dirt 3 som Codemasters lyckats göra till en riktig fullträff. Det andra var Forza Motorsport 4, som är min personliga favorit.

4. Batman: Arkham City
När man inte trodde att det kunde bli bättre så går Rocksteady Studios och helt överträffar sig själva med Arkham City. Det är utan tvekan det bästa licensspelet som kom ut under 2011 och även ett av de bästa spelen jag spelat under förra året.

3. Saints Row The Third
Roligare spel får man leta efter. Violition har lyckats skapa något där de totalt skiter i alla gränser och vad man får och inte får göra. Det kunde ha blivit en riktigt smaklös bajsmacka, men istället blev det vad som mycket väl kan vara 2011-års roligaste spel.

2. The Witcher 2: Assassins of Kings
Som många vet är The Witcher 2 ett spel som ligger oss varmt om hjärtat här på PowerGamer.se, men det är också en av de mest välgjorda och största spelupplevelserna under 2011. Ett actionorienterat rollspel med en story som inte går av för hackor.

1. The Elder Scrolls V: Skyrim
Är ni förvånade över mitt val till förstaplatsen? Nä, jag tror knappast det va. The Elder Scrolls V: Skyrim är det bästa spel Bethesda någonsin har lyckats skapa och efter mina 164-timmar i spelet kan jag konstatera att inget annat spel under året har gett mig lika mycket spelglädje där varje utmaning är unik och kan lösas på oändliga olika sätt.

9. Gears of War 3
VA? varför hamnade Gears of War 3 så långt ner på listan!? Till en början var jag osäker på om jag ens skulle ha med Gears of War 3 i min GOTY-lista, men efter långa funderingar och många koppar kaffe kom jag fram till att det 3:de spelet i serien förtjänar en plats i min lista för dess hållbara Co-op. Det är inte så att jag tycker Gears 3 är ett dåligt spel, det är bara det att det har kommit så många bra spel detta år som har berört mig mer. Det som gör att Gears of War 3 är ett bra spel är spelen innan, att man har lärt känna Delta-team genom 2 spel för att nu ta sig an det sista uppdraget väcker många ömsesidiga känslor till de benhårda killarna. Men om man nu inte har spelat de tidigare spelen så är faktiskt inte Gears of War 3 ett spel som står på egna ben, det tredje spelet är den sista pusselbiten för trilogin som fångat många hjärtan.

8. Resistance 3
Den Playstation exklusiva titeln som värmde mina kalla kontrollhänder i höstkylan. Misär, desperation, rymdvarelser och vapen är några utav de ingredienserna som ingår när man ska göra en favorit á la Saade. Med tight kontroll och ett vapenarsenal som jag gärna tog mig tid att bläddra igenom så gav jag mig av i en resa mot att försöka att rädda mänskligheten ännu en gång. Trots att storyn har sina brister så är känslan i spelet spot-on, jag gillar den retroaktiga postapokalypsen med inslag av teknologi, det är ett spel som tilltalar mig, inte för storyn men för konceptet och gameplayet, det är en light verision av favorit á la Saade

7. Dead Space 2
Min softspot är rymden när det kommer till spel, att befinna sig i ett universum man inte känner till är för mig otroligt inspirerande och framför allt spännande. Jag älskade Dead Space 1, det var snyggt, roligt combatsystem, bra bossar och kluriga pusselmoment, men det jag älskade mest var…tystnaden. Dead Space 2 har allt det Dead Space 1 har förutom…tystnaden. Och det är just det som gör att Dead Space inte hamnar högre upp på listan. Det som gör skräcken så intensiv i föregångaren är just tystnaden, känslan av total ensamhet, det tyckte jag inte Dead Space 2 levererade utan jag befann mig ständigt i combat. Trots den lilla missen så var det ett nöje att få umgås med Isaac Clarke, vara i rymden och speciellt att få spöa necromorphs.

6. Deus Ex: Human Revolution
Det finns så mycket att säga om Deus Ex, men det som fångade mig var just estetiken. Den barockinspirerade framtiden och de jordnära färgerna fick mig att spinna som en katt. Enligt mig så liknade Deus Ex en blanding av Mass Effect och Batman: Arkham Asylum, det var många rollspelselement som kan liknas vid Mass Effects uppbyggnad i dialog och kartsystem medans när man var i combat så kände man av lite Batman vibbar. Spelet hade bra handling och ej självklara dialogval som gjorde att jag som spelare blev mer intresserad av hur dialogerna med andra karaktärer i spelet skulle sluta. Och lika mycket som jag gillar postapokalypser så gillar jag även framtidsversioner, misär och vapen var ju några ingredienser som ingick i, ja vad då? En favorit á la Saade of course!

5. Portal 2
Det finns en anledning till att jag har döpt mina SSD-diskar till Wheatly och GlaDOS, det är portal 2, det är humor, sarkasm, hjärngympa och samarbete, lite som min dator. Co-op kampanjen är underbar! Med hjälp utav Atlas och P-body så ska man tajma in varandra och samarbeta fram en lösning på pusslet som GlaDOS utsätter en för, och kommentarerna hon häver ur sig är fantastiska. Men jag tyckte även att singelplayer kampanjen var minst lika rolig, det som skiljer sig från denna kampanj till föregångaren är att man har en slags storyline som förklarar hur man hamnade under Aperture Science våld, det finns ett mål med spelet.

4. Batman: Arkham City
Jag kommer ihåg när jag var i USA och såg hur Gameinformer tidningen lyste på sitt ställ, den var vit med en majestätisk Batman som torkar av blod i mungipan, det omslaget är nu inramat och hänger på min vägg. Man visste nästan innan spelet hade kommit att det skulle bli ett bra spel, de har ju alla verktyg för att få det att funka, en grym hjälte, en skruvad skurk, flera intressanta bikaraktärer från DC-universumet och redan ett bevisat bra stridssystem. Batman: Arkham City blev ett bra spel, eller förlåt, det blev ett grymt spel! Jag gillar verkligen noir-känslan som är spelet igenom, de mörka gränderna och den tragikomiska situationerna man befinner sig i, det känns så Batman och jag blir varm inombords när jag ser att licensspel faktiskt kan vara bra som de en gång faktiskt var.

3. Battlefield 3
Battlefield 3 är det spelet jag spelar mest just nu då jag älskar att spela multiplayer. Det är snyggt, skön fysik, otroligt bra ljud, snygga ljusdetaljer och diverse små plotter saker som gör att Call of Duty serien ser rätt blek ut i jämförelse. Visst Battlefield 3 hade ingen banbrytande kampanj, utan det kändes mer som en slags spin-off på Call of Duty: Black Ops. Men det spelet har är en sjuhelvetes multiplayer, och det är ju multiplayern som folk spelar i slutänden. Jag gillar att spelet belönar spelare som kanske inte är bäst på att skjuta utan den som boostar sitt lag, eller den som är med och tar över ett objekt, eller den som skyddar ett objektiv, eller den som kör fordonet, eller, eller, eller. Ja Battlefield är inte bara ett fps där man belönas om man dödar mest som bidrar till själviskt spelande, utan man får enklast mer poäng om man är en bra team mate.

2. Star Wars: The Old Republic
Jag är en sucker för Star Wars, det är ett universum som jag tycker har hittat en perfekt balans med en slags sagokänsla i sig. Jag var först skeptisk till det kommande mmo:et då jag rent spontant kände att Star Wars var ett koncept som kanske var svårt att tolka till ett mmo, men så fel jag hade, det tolkades perfekt i ett spel där man kan skapa sin egna hjälte, eller i mitt fall anti-hjälte. Spelet har så många underbara referenser och bakgrundshistorik som får vilken Star Wars nörd som helst att bli till sig. Spelet känns individuellt just för att man har röstbaserade dialoger för att få sina quest, det bli en story som många mmo kan ha svårt med att få fram.

1 .The Elder Scrolls V: Skyrim
Att beskriva mina känslor till The Elder Scrolls är näst intill omöjligt, det ungefär lika ömsesidigt som Jeremy Solues kompensationer som ljuder i mina hörlurar när jag springer fram på vinterlandskapen. Jag älskade Morrowind och Oblivion så att älska Skryim var en enkel match! Jag älskar de vackra landskapen, jag älskar mystiken, jag älskar att det finns så mycket att göra, jag älskar att man är en ensamvarg, jag älskar att man kan göra sin klass hur man vill, jag älskar att man får skapa sin karaktär, jag älskar den vackra musiken, jag älskar att samla växter till potions, jag älskar att döda drakar, jag älskar att läsa böckerna i spelet, jag älskar att höra rykten och se om de är sanna, jag älskar valmöjligheterna, jag älskar de nordiska temat, jag älskar M’aiq the Liar som förföljt mig sedan Morrowind, jag älskar Skyrim.

9. Dark Souls
En nyhets behag gör mycket för att försköna sitt objekt, och det är någonting som kan ta en titel långt. När uppföljaren till banbrytande Demon’s Souls sattes inför oss fick vi mottaga ett spel som var gjort på samma recept som sin föregångare, men med den dubblerade mängden av alla ingredienser. Ett fantastiskt bra spel, javisst, men för mig räcker det inte att spela samma spel som jag gjorde förra året.

8. The Elder Scrolls V: Skyrim
Absolut ingen kan ha undgått att Skyrim landade. Ett enormt mediauppbåd vart man än vände sig vittnade om ett spel som var större än Bibeln och mer innehållsrikt än en rysk docka. Bethesda skapade ett spel där allt de någonsin implementerat i Elder Scrolls-serien tilläts kulminera, och att ta sig an drakar och utforska varenda litet grässtrå av Tamriel var en fängslande upplevelse. Synd bara att det tillslut blev så fantastiskt ensamt.

7. Resistance 3
Under år 2011 var det någonting visst med del tre ur post-apokalyptiska framtidsshooters. Resistance 3 var den titel som gick i spetsen för detta fenomen när man levererade en titel som var så mycket mer än de två tidigare installationerna i samma serie. När vi slog oss fram genom ödelagd Amerikansk civilisation så slogs vi inte ens för mänskligheten, utan endast för att kanske, kanske få överleva ännu en dag. Känslan av episk och ödesdiger hopplöshet var total. För allt annat finns Mastercard.

6. Mortal Kombat
Polarens revben spräcks, precis innan dina tummar tvingar hans ögon ut ur dess hålor. Avslutningsvis vrider du nacken av honom, och kastar ut ex-kamratens lik i den frätande syran. När Mortal Kombat återvände med ett nytt spel för första gången p på fem år så gjordes det på ett sätt som inte tillät oss att önska efter någonting annat. Med grövre fatalities än någonsin, samt tillkommet av X-ray-attacker kom även bättre spelmekanik, något som gjordes att spelet snabbt blev en tävlingstitel på de stora skärmarna. Cowa-fucking-bonga!

5. Batman: Arkham City
Vi älskade Batman: Arkham Asulym. Det var tungt, ödesdigert, farligt och satte vår barndomshjälte i den bästa dager vi någonsin har sett honom i. Uppföljaren ”Arkham City” är sagan om hur Rocksteady överträffade sig själva och satte sitt namn på listan över de stora utvecklarna, någonsin som man gjorde genom att öppna upp omvärlden till den livsfarliga staden, och skapade den perfekta scenen för ett Batman-spel. Batman: Arkham City var större, råare, mer genomtänkt och storslaget än någonsin tidigare, och hur vi älskade det.

4. Saints Row: The Third
Efter Saints Row 2 och Grand Theft Auto IV trodde vi att vi hade sett allt i ett sandlåde-spel. Volition hade en stor uppgift inför sig när de för tredje gången skulle låta oss ta oss an omvärlden som vårt alter-ego bland the Saints. Lösningen? Att skapa ett spel som är så groteskt, överdrivet och fruktansvärt over-the-top att ingen kan förneka dess storhet. Ett spel som utan den extremt kritiska glimten i ögat endast hade varit en vulgär smörja blev istället till en tribut till allt det som tv-spel någonsin har stått för, och vi har aldrig haft lika roligt med en och samma titel.

3. Uncharted 3: Drake’s Deception
Uncharted 3: Drake’s Deception är ett spel fött ur Hollywood. Hade titeln varit på filmduken hade den hetat Indiana Jones 5: Raiders of the Damned Crusaders – The Temple of the Lost Ark. Naughty Dog visade perfektion i allt de tog sig för när vi med hjärtat i halsgropen tog oss an den mest visuellt hisnande spelupplevelse som någonsin skapats. Kryddad med fullkomligt oklanderlig spelmekanik, röstskådespel och en klockren multiplayer så blev Uncharted tredje gången gillt ett av årtiondets bästa spel.

2. Star Wars: The Old Republic
Trots att Star Wars: The Old Republic till sist landade i slutet av år 2011 så han de under sina debutdagar innan årskiftet visa precis varför vi har väntat på det i närapå tre år. Precis allt i spelet kändes ”Star Wars” ända ut i ljussabelsspetsarna, och upplevelsen av ett singleplayer-spel inbakat i ett MMORPG var helt olikt någonting genren tidigare presterat. En enorm värld, fantastiskt berättande och outtömliga möjligheter som kommer att växa under hela detta år lovar att ni kommer att se det här spelet återkomma på denna lista i slutet av 2012.

1. Zelda: Skyward Sword
Det är svårt att tro att vi innan Skyward Sword hade väntat i fem år på att se Zelda-serien återvända till en stationär konsol. När spelet, efter en glanslös presentation under sin debut, tillslut landade till julhandeln så blåstes alla tvivel bort, tillsammans med alla andra titlar som innan hade varit intressanta. Zelda: Skyward Sword var den hundraprocentiga Zelda-upplevelsen och det värdigaste sättet som serien någonsin hade kunnat fira sina 25 år på. Två och ett halvt decenniums Zelda-historia kulminerade i kanske den bästa titeln serien har sett, och samtidigt blev Wii äntligen den konsol den alltid har ämnat att vara. Skyward Sword var vackert nära perfektion.

9. Dead Space 2
Detta är andra gången Isaac Clarke måste kämpa mot Necromorphs och detta spelet är precis som föregångaren inget för den mörkrädda. För när du minst anar det släcks ljuset och i nästa sekund är du omringad av fiender. Dör du får du nöjet att noggrant se din kropp slitas itu på många olika kreativa sätt och det finns många i detta spel, tro mig.

8. Assassin’s Creed: Revelations
Du har följt ditt mål under en lång tid. Hoppandes mellan hustak för att inte tappa honom ur ditt synfält. På taket får vakter syn på dig och genom att kontra deras slag med ditt svärd är de snabbt besegrade. Måltavlan är nu ensam, du hoppar ner mot honom och låter din dolda kniv glida fram för att genomborra hans hjärta.

7. Deus Ex: Human Revolution
Ett spel med mängder av möjligheter för hur du vill tacka varje situation. Miljön är framtida cyberpunk, dock med en hint av en del historia. Mycket frihet med mängder av sidouppdrag och olika valmöjligheter för hur du vill anpassa din karaktär. Allt detta i ett enda spel som är troget till originalet som släpptes för tolv år sedan och det lyckas vara bättre.

6. Portal 2
Med tre av de bästa insatserna som gjordes av röstskådespelare förra året levererar Portal 2 en av de roligaste spelupplevelserna någonsin. GLaDOS, Wheatley och Cave Johnson kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta tillsammans med robotarna Atlas, P-Body och alla testkammare som grillade min hjärna mer än något annat spel 2011.

5. Batman: Arkham City
Om du alltid har drömt om att vara Batman och spöa upp skurkar för att sedan låsa in dem bakom galler är detta spel den närmsta upplevelse du kan få. Inte nog med att det är den närmsta upplevelsen, det är utan tvekan den bästa. Aldrig tidigare har Batman varit bättre än nu, Batman: Arkham City är det bästa superhjältespel som skapats.

4. The Elder Scrolls V: Skyrim
Skyrim, vart ska jag börja? Det finns för mycket saker att nämna som borde lyftas upp. Ett spel av denna magnitud med allt innehåll som Bethesda levererar är helt enkelt ofattbart. The Elder Scrolls V: Skyrim är en livsstil för att när du befinner dig i dess värld är du inte längre kvar på jorden. Detta gör Skyrim bäst, att skapa en värld som lever.

3. Uncharted 3: Drake’s Deception
När slutar film att vara film och när slutar spel att vara spel? Med en av de mest fängslande resor jag fick nöjet att uppleva förra året följde jag med Nathan Drake på en resa runt jorden. Han visade mig de mest fantastiska platser jag någonsin sett i ett spel. Det var en av de mest minnesvärda resor jag någonsin gjort och jag gör gärna om den igen.

2. Zelda: Skyward Sword
Vilket är världens bästa spel? Enligt många är det Zelda: Ocarina of Time men efter releasen av Zelda: Skyward Sword har många människor fått fundera. Jag har gjort det och är nostalgin i OoT värt mer än 25 år av erfarenhet som lett fram till Skyward Sword? Jag grubblar och konstaterar att det näst bästa spelet 2011 är Skyward Sword.

1. Dark Souls
Är Dark Souls lika tekniskt imponerande som Uncharted 3: Drake’s Deception? Nej. Har det samma spelglädje som Zelda: Skyward Sword? Nej. Det erbjuder istället en känsla av framgång som inget annat spel lyckas leverera, spelet ger dig en framgångsrik känsla som inte kan beskrivas med ord och därför är Dark Souls det bästa spelet 2011.

Vi diskuterar för det allra mesta det senaste vi spelat, ibland blir det retroprat, vi går igenom de senaste och största nyheterna i spelbranschen och vi bjuder ganska ofta på någon spännande tävling. Självklart involverar vi även våra lyssnare i varje avsnitt, där du kan skicka in dina frågor direkt till oss och emellanåt har vi faktiskt också live-sändningar, tro det eller ej. Ta del av det växande fenomen som är PowerCast redan idag! Om du är ny på sidan, eller om du bara har missat några avsnitt så är det nu rätt tillfället att lyssna ikapp. Så lovar vi att du är redo sen när vi drar igång med höstens avsnitt på allvar.

#122 – PowerCast 2011-07-22: Sweet Summer Jazz
Säsongens sista avsnitt består av ett gäng trevliga diskussioner kring ilomilo DLC, Leauge of Legends, OnOff och Christer Sjögren med mera. Vi försöker snabbt och smidigt avverka veckans nyhetsrubriker innan vi går på lyssnarfrågorna som mer eller mindre tar halva avsnittet. Vi älskar våra lyssnare! Ha en riktigt rolig sommar nu så ses och hörs vi till hösten.

#121 – PowerCast 2011-07-15: United Airlines
Näst sista avsnittet innan säsongsuppehållet bjuder på diskussioner runt Shadows of the Damned, FEAR 3, Wii U, Tysk censur och EA’s uppköp av PopCap med mera. Och bara för att göra det klart har titeln på avsnittet inget att göra med innehållet, i sann PowerCast-anda. Håll till godo, galenskapen börjar nu!

#120 – PowerCast 2011-07-08: Garcia Hotspur
Det vi kan konstatera är att det är riktigt varmt och skönt ute nu, en riktigt härlig sommar. Men PowerCast tar inte en paus riktigt än. Vissa av oss har spelat en del spel, bland annat Sonic Generations, Transformers Dark of the Moon, Shadow of the Damned med mera. Självklart gör vi ett tappert försök med veckans nyheter innan vi får värmeslag och rundar av veckans avsnitt med Danmark, översvämningar och lera.

#119 – PowerCast 2011-07-01: Trivia time
Vi kan inte släppa Duke Nukem Forever och pratar därför lite mer om det, men det är inte det enda vi spelat under veckan utan även nött The Witcher 2 en hel del. Efter veckans nyhetsrubriker är det dags för användarfrågor innan vi rundar av med en spännande tävling med riktigt fina priser i potten. Ha en trevlig helg allihop!

#118 – PowerCast 2011-06-24: Battlecast 3
Det är midsommarafton, men PowerGamer ligger inte på latsidan utan bjuder på ett helt färskt avsnitt PowerCast. Vi pratar om Alice Madness Returns, L.A. Noire och sen blir det en lång utdragen diskussion runt Battlefield 3, som Victoria faktiskt har vart och spelat några multiplayermatcher på. Veckans nyhetsrubriker är näst på tur fast vi fyller ut ganska bra med en hel del andra ämnen och sidospår så fort tillfälle ges. Nä, nu skiter vi i det här och plockar fram sillen istället. Cheers!

#117 – PowerCast 2011-06-17: Hail to the King!
Den värsta E3-hysterin är över men vi pratar lite snabbt om våra egna personliga higlights från årets mässa, men sen är det dags att diskutera det senaste vi spelat där achievementhoreri, Dangerous Hunts 2011 och Duke Nukem Forever kommer på tal. Innan vi rundar av går vi även igenom veckans senaste nyhetsrubriker. Nu är det helg, njut!

E3 11: #116 – PowerCast 2011-06-10 E3 2011 del 4
Vi sammanfattar en något ljummen sistadag på E3, där spel som Final Fantasy XIII 2, Prey 2 och Rayman Origins med flera dyker upp. Fort skynda dig och lyssna igenom avsnittet för sen ska du spana in alla E3-videos, bilder och nyhetsartiklar som kommit upp på sajten under veckan, om du inte redan hunnit det.

E3 11: #115 – PowerCast 2011-06-09 E3 2011 del 3
Spel, spel, spel. Ja, det är mycket spel som diskuteras på kort tid. Daniel och Xavier är trötta men lyckas ändå klämma sig igenom det vi såg under gårdagen. Titlar som Mass Effect 3, Rage, Fifa 12, Zelda: Skyward Sword och Forza Motorsport 4 för att nämna några få av alla de som diskuteras.

E3 11: #114 – PowerCast 2011-06-08 E3 2011 del 2
Nintendo’s Presskonferens, Batman Arkham City, Battlefield 3, The Old Republic och Saints Row 3 är några av alla de ämnen som diskuteras när vi sammanfattar PowerGamer’s andra dag på årets största mässa.

E3 11: #113 – PowerCast 2011-06-07 E3 2011 del 1
Vi sammanfattar Microsoft, EA Games, Ubisoft och Sony’s presskonferenser och de allra flesta känner sig lite besvikna över vad fick se. För att få reda på varför får du helt enkelt lyssna igenom avsnittet.

E3 11: #112 – PowerCast 2011-06-05 E3 Teaser
Det pratas om de allra största presskonferenserna inför den analkande mässan. Vad är det Microsoft ruvar på tro, kommer Sony ha något nytt runt deras NGP, kanske Playstation 4 och vad kan vi förvänta oss av Nintendo och deras nya konsol. Häng med oss redan nu för att få mer kött på benen inför årets allra största spelhändelse.

#111 – PowerCast 2011-05-27: Custom settings
I veckans avsnitt diskuterar vi de senaste nyhetsrubrikerna, Arnold-affären, det senaste vi har spelat och mycket, mycket mer. Vi bjuder helt enkelt på ett fullsmackat program där tv-spelstitlar som Thor, Red River och L.A. Noire dyker upp. Och Stellan Skarsgård? Nej, självklart glömmer vi inte lyssnarnas frågor. Sitt ner i båten och håll in armarna för nu kör vi!

#110 – PowerCast 2011-05-20: Skövde Noire
Idag bjuder vi på en helt galen podcast där vi bland annat pratar om LEGO Pirates of the Caribbean, Sanctum, Thor och L.A. NOIRE med mera. Vi går igenom veckans nyheter, läser upp användarnas frågor och introducerar PowerGamers senaste nyförvärv. This is some crazy shit och L.A. Noire!!!

#109 – PowerCast 2011-05-13: Liksom!?
Daniel Green och Xavier Ladu håller ställningarna i veckans avsnitt av PowerCast, liksom. Vi pratar lite om vad vi spelat och går igenom veckans nyheter, där vi bland annat hänger upp oss på hela den här Sony-soppan med mera. Daniel får sedan total härdsmälta men vi försöker ändå få med lite användarfrågor för att runda av avsnittet.

#108 – PowerCast 2011-05-06: Fatality
Den här veckan har vi förutom Mortal Kombat spelat Elite Beat Agents, Sanctum, Age of Empires Online, Operation Flashpoint och …Mortal Kombat i 3D. Som vanligt går vi även igenom veckans nyhetsrubriker och läser upp användarnas frågor. Nu tar vi helg!

#107 – PowerCast 2011-05-01: Technical Failures
Vår tredje livesändning lider av en uppsjö med tekniska problem som vi ber om ursäkt för. Men när det stabiliserar sig något diskuteras bland annat Puzzle Bobble Universe, Super Monkey Ball 3D, Final Fantasy IV Complete Collection, Portal 2, WWE All Stars och såklart Mortal Kombat. Som vanligt tar vi även under programmets gång in frågor från chatten, men den stora nyheten den här gången är att vi låter lyssnarna ringa in LIVE och ställa frågor. Givetvis måste vi även muta alla våra användare med fin fina priser och därför har vi en riktigt trevlig liten frågesport mot slutet av det här tekniska fiaskot.

#106 – PowerCast 2011-04-22: Let’s find the egg
Med nästan full crew tar vi oss an massor av spännande ämnen i dagens avsnitt, självklart blir det även en del spelprat om bland annat Mortal Kombat, Asphalt 3DS, Mass Effect, Crysis 2 och Gears of War 3. Sen blir det diskussioner om Nintendo Wii 2, dödsstöten för PSP Go och glassar. Glad Påsk!

#105 – PowerCast 2011-04-15: The Tired Edition
Daniel Green och Xavier Ladu håller ställningarna den här fredagsförmiddagen och under avsnittets gång diskuterar vi Dirt 3, Shift 2 och The Witcher 2 med mera. Vi går självklart igenom veckans nyhetsrubriker samt pratar lite om den senaste Duke Nukem-trailern. Hmm! Men, vi passar även på att tävla ut tre exemplar av ett spel, hmm.

#104 – PowerCast 2011-04-08: Aperture Turret
Vi snackar om MotoGP 11, TopSpin 4, Shift 2, Playstation Move Heroes och lite LEGO Star Wars och Star Wars överlag. Vi går igenom veckans nyheter, pratar lite om den senaste trailern för L.A. Noire innan vi rundar av med en riktigt spännande ljudbok från Peter Vallstan, som målar upp en mycket bra bild över hur det gick till när posten blåste vår älskade chefredaktör.

#103 – PowerCast 2011-04-03: It’s all LIVE!
Dags för galenskap igen! I månadens LIVE-avsnitt diskuteras bland annat Dustins Hårdvaru-EXPO där vår utsände hittade både gott kaffe men lite mindre gott godis. Vi pratar om Homefront, en satans massa 3DS-titlar i form av Pilot Wings, Super Street Fighter IV 3D. Jocke har spelat gamla DOS-klassiker som t.ex Lejonkungen och Aladin. Vi fördjupar oss i Mass Effect och rundar av vad vi spelat med Lego Star Wars III. Sen är det dags för nyheter och det roligaste momentet av dem alla, frågor från er användare. Obs! detta är en repris, hohoho!

#102 – PowerCast 2011-03-25: The search for coffee
Även fast veckans avsnitt säkert hade behövt mer kaffe så orkar vi ändå prata en hel del om DeBlob 2, Dreamcast Collection, Fight Night Champion, Prehistoric Moves och Yakuza 4 med mera. Veckans nyheter segas sedan igenom innan det blir lite allmänn information mot slutet.

#101 – PowerCast 2011-03-18: Lots of stuff
I veckans avsnitt pratar vi om dataspelsgalan, Motorstorm Apocalypse, Nintendo 3DS, Mortal Kombat och Yakuza 4. Precis som vanligt går vi även igenom veckans nyheter och läser upp lyssnarnas frågor. Är det helg nu?

#100 – PowerCast 2011-03-15: It’s LIVE LIVE LIVE!
Det här är inspelningen av vår Live-show vi gjorde i söndags tillsammans med våra lyssnare. Det är tyvärr lite halvtaskig kvalitet de första nio minuterna på grund av tekniska problem, sen blir det dock den kvalitet på ljudet ni är vana vid. Så om DU missade gårdagens live-sändning, eller om du bara vill uppleva allt en gång till? Så är det nu ett ypperligt tillfälle att lyssna igenom avsnittet, där vi bland annat diskuterar Dragon Age II, Cities in Motion, Killzone 3, Kirby’s Epic Yarn och Mortal Kombat med mera. Vi tar under hela programmet in frågor från våra användare på chatten och rundar av med en hel drös med tävlingar – WE ARE LIVE!.

#099.9 – PowerCast 2011-02-25: It’s the PowerCast
Det diskuteras en del runt Shogun 2 Total War, Kirbys Epic Yarn, The Witcher 2 och en trasig Nintendo DS. Vi går igenom veckans mest spännande nyhetsrubriker och pratar lite om Battlefield 3-trailern, sen blir det en del utsvävningar strax innan vi rundar av veckans avsnitt.

#099.5 – PowerCast 2011-02-18: STOOL
PowerGamer presenterar avsnitt nittionio och en halv av powercast, där vi bland annat pratar om Castle Crashers, Test Drive Unlimited 2 och Magicka med flera. Precis som vanligt går vi även igenom veckans nyheter och pratar om några spännande trailers innan vi tar oss an lyssnarnas frågor.

#099 – PowerCast 2011-02-11: PG Noire
Sverige verkar lamslaget av en snöstorm och många stannar säkert inomhus idag. Finns det då något bättre än ett helt nytt och färskt powercastavsnitt? Där vi bland annat diskuterar Mario Sports Mix, Lords of Arcania, Crysis 2, Game Party in Motion och Shogun 2: Total War. Efter vi har avverkat veckans nyheter snackar vi en del om den senaste videon för Rockstars L.A. Noire innan vi går på lyssnarnas frågor. Som bland annat handlar om rattar och vem som är snyggast på redaktionen.

#098 – PowerCast 2011-02-04: Stars and Stripes
En något oförberedd podcastinspelning bjuder på samtal runt Raskulls, Little Big Planet 2, ilomilo, Dead Space 2 och Rift. Vi går igenom veckans nyheter och diskuterar bland annat Bonniers nya spelsatsning med mera. Vi tar i sista sekund in diskussionsämnen direkt från vår facebooksida där ni lyssnare postat kommenterar till podcasten. Håll till godo, för nu tar vi helg!

#097 – PowerCast 2011-01-28: Bullets
Vi avverkar månadens sista avsnitt av PowerCast genom att diskutera Kingdom Hearts: Re-coded, Little Big Planet 2, Crysis 2, Nail’d och det redan episka Bulletstorm. Rikk och Jocke har vart på Japansk te-bjudning och tittat på Shogun 2 och käkat söta kakor av konstigt ursprung. Efter vi svarat på lyssnarnas e-post och kommentarer försöker vi få en uppfattning om NGP eller PSP2 som alla andra kallar den.

#096 – PowerCast 2011-01-21: We’re keepin’ it realz
Boooom! Vi diskuterar Leauge of Legends, Castlevania Lords of Shadow, Madden NFL, DC Universe Online, Borderlands, EA, Darkspore och The Sims Medieval med mera. Sen fördjupar vi oss i huruvida man blir fet av tv-spel, hur många Final Fantasy-spel det egentligen finns och så läser vi självklart upp lyssnarnas e-post. I slutklkämmen gör vi även ett patetiskt försök att reda ut vår Black Ops-tävling och vi klarar väl av ungefär 50% av det. Ha!

#095 – PowerCast 2011-01-14: It’s getting closer
Daniel Green och Joakim Sjöberg håller ställningarna medans resten av vårt team är på besök hos EA Games. Vi diskuterar bland annat skumma rutiner hos Steam, hur mycket spel det är som man inte hinner spela, vi går igenom veckans nyheter, läser upp lyssnarna e-post, presenterar tävlingsvinnare och dessutom försöker vi gå igenom vad det är för spel som kommer nu i början av året egentligen. Nu är det äntligen helg!

#094 – PowerCast 2011-01-07: 2011
Ett nytt fräscht år och vissa av oss har spelat riktigt mycket i mellandagarna, som vi självklart diskuterar. Innan vi går på veckans nyheter gratulerar vi även vår skribent Linda Barna. Det enda vi saknar i veckans avsnitt är läsarnas, lyssnarnas? e-post. Skicka gärna in precis vad som helst till oss på: podcast@powergamer.se så läser vi upp allt i podcasten. Ingen censur på PowerGamer inte.

Sådär, är du nöjd nu eller vill du ha mer? Då kan du alltid spana in tidigare säsonger av PowerCast, som t.ex. säsong 3. Om du vill fortfarande inte är nöjd utan vill ha tillgång till ännu fler avsnitt så kan du gå till vår podcastsidan, där hittar du alla avsnitt vi någonsin publicerat. Du kan också prenumerera på PowerCast via iTunes eller via vårt egna RSS-feed. När du lyssnat igenom alla avsnitt vi har att erbjuda kan du gå till det dedikerade forumet för PowerCast och diskutera med andra medlemmar, komma med feedback och förslag eller bara hänga tills säsong 5 startar.

Dirt 3 Dirt 3 var ett försommarspel som jag såg fram emot väldigt mycket att få testa, tyvärr ville inte vårt recensionsexemplar dyka upp i tid. Därför bjuder vi nu på en lite senare recension som äntligen hittat till kontoret efter några veckors försening.

Duke Nukem Forever Vi har väntat i en evighet att få lägga händerna på det här spelet, så det har minst sagt mycket att leva upp till. Tyvärr är Duke Nukem Forever en riktigt sorglig historia, vilket jag säger med ett tung hjärta då jag verkligen såg fram emot den här releasen.

L.A. Noire Team Bondi är inget välkänt namn inom spelvärlden, mycket på grund av att de inte utvecklat något spel innan L.A. Noire. Däremot kanske några av er kommer ihåg Team Soho Studio som släppte det väldigt hypade, men även mediokra The Getaway.

LEGO Pirates of the Caribbean Det var inte speciellt längesedan vi recenserade LEGO Star Wars III: The Clone Wars, men utvecklarna Travellers Tale tyckte ändå att det var dags för ännu en LEGO-release. Den här gången lämnar vi dock den kalla rymden för lite varmare breddgrader och beger oss ut på det böljande blå vågorna i de karibiska farvattnen.

Brink Förra året såg jag en trailer, det utspelar sig i en övergiven hamn-liknande miljö. Karaktären sprang smidigt genom de stora kontainerna med parkourinfluerade rörelser. Jag sänkte kaffemuggen från munnen, hypnotiserad av det som visades på min skärm.

Operation Flashpoint: Red River Codemasters försöker ännu en gång visa vart skåpet ska stå när det kommer till att leverera en ultrarealistisk soldatsimulator. I den här uppföljaren till Operation Flashpoint: Dragon Rising, har det visserligen gjorts en del förbättringar men det är några saker som de missat totalt.

Portal 2 Valve är tillbaka med sin hjärngympa då vi denna gång kan utsättas som testobjekt med en vän, eftersom spelet bjuder på två olika kampanjer. I föregångaren genomgår spelaren massa olika tester som Apeture Science huvuddator GLaDos annordnar.

Mortal Kombat Vad som förr var en respekterad spelserie spårade ut rejält efter Ultimate Mortal Kombat 3 och skaparna med Ed Boon i spetsen har försökt få serien tillbaka till samma storhet som med de tre första.

Crysis 2 Crysis blev ett av PC-spelarnas flaggskepp, det var framförallt oerhört snyggt. Det blev lite oroligt när demot till uppföljaren inte visade sig vara något vidare, fansen suckade djupt och förväntade sig en flopp.

Yakuza 4 Yakuza är en spelserie som jag personligen inte ens hade hört talas om innan jag recenserade Yakuza 3 förra året. Och efter en sådan positiv upplevelse som jag hade tillsammans med det spelet kunda jag ju knappast tacka nej till 4:an, jag ville ju självklart se vart storyn skulle ta Kazuma Kiryu den här gången.

Shogun 2: Total War För oss här i väst känns Japan och dess kultur väldigt fascinerande, med en gammal och spännande historia och ett annorlunda sätt mot vad vi är vana vid. Men för Creative Assembly är det inte bara ett fascinerande land utan också skådeplatsen för Shogun 2: Total war som är deras senaste skapelse i den världskända stategiserien.

Dragon Age II När Dragon Age: Origins släpptes kammade de inte bara hem massor av prestigefyllda pris, såsom PowerGamers Game of The Year 2009, utan fick oss alla att återigen börja prata om dvärgar, drakar och heroiska insatser.

Kirby’s Epic Yarn Efter att ha tillbringat en helg som Kirby och hängt med Prins Fluff i en skön mjuk värld, sätter jag mig ner för att skriva en recension och endast ett ord kommer upp. Ett ord som skulle kunna sammanfatta Kriby’s Epic Yarn, grafiken, ljudet, spelmekaniken och kontrollen; Perfekt.

Killzone 3 Den stora huvudtiteln till Playstation 3, Killzone bjuder i detta tredje spel i genren återigen upp till krig mot de krigslystna, maktgalna och Sovjetosande Helghast. I ett apokalyptiskt paradis utpselar sig ett blodigt krig där du har huvudrollen.

Bulletstorm Det första jag vill poängtera med Bulletstorm är att man bör ta detta spel med en stor näve salt för att kunna uppskatta dess spelglädje som spelet faktiskt bjuder på. Efter ett par timmar in i spelet så är dialogerna som antingen innehåller ”fuck” eller ”cock” inte så märkvärdiga längre.

Magicka Spelet handlar om att man som trollkarlslärling ska ge sig ut och rädda Midgård från ondskan som härjar löst i form av troll och monster. Spelet är väldigt fantasynischat vilket enligt mig passade perfekt in till spelets lättsamhet och humor.

Dead Space 2 På fredag släpps Dead Space 2, uppföljaren till skräckäventyret som kammade hem stående ovationer från min sida, men är uppföljaren lika bra som ettan och fyller det mina förväntningar som ett Dead Space-fan.

Little Big Planet 2 När jag hörde talas om Little Big Planet första gången var det via den numera legendariska E3 presentationen. Jag minns att jag tänkte att detta var något helt nytt, detta var nästa steg.

Det här är endast ett axplock av alla de recensioner vi publicerat under året som gått, du kan läsa alla recensionerna här. Fortsätt följ PowerGamer för inom kort tar vi oss an alla PC och TV-spel som släpps i höst.

Tills dess önskar vi alla våra läsare en riktigt trevlig sommar!

Hur många sportspel hamnade på min lista och har musikspelen något att komma med eller är genren helt slut? Spelen som släpptes under 2010 visade sig bjuda på en variation av högklassiga titlar och konkurrensen om gamers lär inte minska i framtiden vilket är roligt för oss. Konkurrens brukar betyda att spelserier som är etablerade tvingas lägga på en ny växel samt att överraskningar kan tillkomma.

10. Spider-Man: Shattered Dimensions

Även om det var långtifrån perfekt visade det sig att Activision gjort ett lyckodrag som anlitade BeenBox och utvecklarna förvaltade licensen väl. Istället för att spela som Peter Parker i vår tid, fick vi ta oss an Spindelmannens alter ego i tre olika dimensioner till. New York 1933 och 2099 var bland annat några av miljöer Peter Parker satte sin fot I och även om kontrollen kunde ha varit bättre, ser framtiden bra ut för spelserien och äntligen fick vi spela någonting roligt där Spindelmannen har huvudrollen.

9. Rock Band 3

Det diskuteras ständigt att musikspelen är i neråtgående form av att döma från försäljningssiffrorna som branschen har presenterat. Synd för Harmonix lyckades faktiskt med Rock Band 3 och med den nya gitarren med strängar samt synthen, var det oerhört roligt och utmaningen att spela igenom några av de mest kända låtarna från rockhistorien som ”Bohemian Rapsody” från Queen eller ”Break on Through” av The Doors, var nyheterna välkomna. För efteråt, vem vill spela synt- eller pianostycken med en plastgitarr?

8. Victoria II

Strategispelen från Paradox har aldrig varit lätta men i och med Victoria II fick vi en tutorial som gjorde att spelet var lite mer förlåtande. För det är fortfarande ett av de svåraste spelen du förmodligen kommer att ha spelat och valet av tid, 1800-talet där delar av Asien eller Afrika inte var koloniserade gör det hela mycket spännande. Möjligheterna är enorma och kanske kan Sverige bli en stormakt inom världspolitiken och faktiskt ta över Norden samt se till att Ryssland inte erövrar Finland från oss. Mycket svårt men väl mycket givande och Paradox kan vara stolta över att de faktiskt lyckas producera strategisimulatorer där ett beslut kan gynna ett land eller få förödande konsekvenser.

7. F1 2010

När Codemasters släppte F1 2010 till samtliga konsoler var den spontana känslan ”äntligen”. Under ett par år var F1-spel exklusiva till PlayStation 3 och då var de inte ens i närheten av Codemasters racingspel. Mycket kan förbättras men banorna visade sig vara detaljerade, likaså bilarna och beroende på svårighetsgraden erbjöd Sebastian Vette, Fernando Alonso och Lewis Hamilton på en rejäl utmaning. Karriärsläget kan få ett större djup men att börja i ett av de tre nya stallen för säsongen 2010 och försöka klättra uppåt var trots allt en rolig utmaning för oss som älskar F1. Bäst av allt förutom att Codemasters fick licensen, är att ingen behöver oroa sig för at skaffa en särskild konsol.

6. DJ Hero 2

För min egen del visade sig att 2010 kom att bli ett roligt år med musikspelen trots siffror som skvallrar om minskad försäljning. Synd att DJ Hero-serien drabbats för är det något som man visade upp så var det nytänk och med hjälp av kända DJ: s, fick vi chansen att ”leka” discjockey. Remixerna av låtarna visade sig med några usla låtar, generellt vara förvånansvärt bra och låtarna visade sig hålla så pass hög klass att man ville lyssna på dem efteråt. Friheten att remixa låtarna i DJ Hero 2 ökade och nyheterna i övrigt var välkomna för oss som hade spelat det första.

5. Madden NFL 11

FIFA, NBA, NHL och Tiger Woods får ursäkta. Hade det inte varit för mitt stora fotbollsintresse, hade Madden NFL 11 kommit på en andraplats i kategorin årets sportspel, före FIFA med andra ord. För är det något sportspel som lägger ribban högt för de andra så är det utan tvekan Madden NFL 11. Förutom att vara oerhört snyggt, fungerar kontrollen väldigt bra och rent taktiskt är det mycket svårare än FIFA eller NHL. Amerikansk fotboll handlar mycket om taktik och även om Gameflow tillåter spelaren att få en taktik vald, ligger utmaningen i att kunna välja en som passar ens lag. Hade amerikanska fans varit lika passionerade som de europeiska, hade utvecklarna förmodligen även lyckats fånga en oerhörd stämning på planen för det mesta de pekar på, tycks bli bra även om årets upplaga stördes av lite irriterande buggar så är Madden NFL 11 ett väldigt imponerande sportspel.

4. FIFA 11

Fotbollsspel är något som står mig varmt om i hjärtat och ända sedan Super Nintendo har det varit ett givet inslag i alla konsoler jag skaffat. Efter några år med Pro Evolution Soccer lyckades EA Sports förbättra FIFA till den grad att jag bytte serie. Trots att FIFA 10 hade ett par buggar, förbättrades dem men samtidigt tillkom nya i FIFA 11 vilket är synd att utvecklarna inte åtgärdar. Samtidigt släpper de en hel del nyheter som ”Be A Goalkeeper” där spelarna ges chansen att vara målvakt. Men att spela mot andra online eller mot någon kompis på samma tv, är bland det roligaste som går att göra och tack vare att FIFA 11 är enkelt komma in i, behöver inte de andra i gänget ha spelat tusentals timmar för att lära sig spela fotboll på konsol. Men att bemästra det tar givetvis tid och när det väl har skett är det roligt att skryta med svåra finter på planen.

3. Metro 2033

År 2033 har kärnvapenkrig gjort att jordytan inte är beboeligt längre och i Moskva har de enda överlevande haft turen att kunnat ta sig till tunnelbanan. Under jord har överlevande skapat stater i vad som förr var tunnelbanestationer med flera miljoner som åker varje dag. Nazister, kommunister, självständiga stater och handelsfederationer slåss mot varandra samt mutanter som uppstått till följd av kärnvapenkrig. Mitt i underjordens kaos ska huvudpersonen Artyom ta sig till Polis för att varna om vad som tros vara et hot mot mänsklighetens existens. Boken som spelet baseras på, skrevs av Dmitrij Gluchovskij som var glad över att världen skulle bli spelbar då den ryske författaren haft intresse för tv-spel sedan tidigare. Stämningen, storyn och utmaningen var höjdpunkterna medan jag hoppas att AI:n, de engelska dialogerna och sparsystemet förbättras till uppföljaren Metro 2034.

2. Dance Central

Tveksamheten inför hur Kinect skulle fungera blåstes bort när Harmonix gav oss Dance Central. Istället för att förlita sig på rörelsekänsliga kontroller som Move eller Wii, skulle spelarna försöka kopiera dansrörelserna och kameran skulle upptäcka huruvida man gjort rätt eller inte. Även om det var långtifrån perfekt visade sig Dance Central vara det perfekta partyspelet och låtlistan kan diskuteras då vissa tycker det är för mycket hip-hop, medan jag inte har något emot det. Men såhär roligt med musikspel var det längesen man hade och Harmonix lyckades visa de andra utvecklarna hur Kinect ska användas för att ha så kul som möjligt.

1. Football Manager 2011

Fotbollsfans har förmågan att inte bara kritisera spelarna eller domarna utan även tränarna för val at taktik eller spelare. På grund av Sports Interactive: s Football Manager har det nästan blivit kriminellt att göra det och Miles Jacobsson med gänget visade med FM 2011 att tränaryrket är långtifrån enkelt. Managmentlägena i FIFA 11 eller Pro Evolution Soccer 2011 skulle kunna beskrivas som en fjärt i rymden. I FM 2011 går det i praktiken att göra allting med sitt fotbollslag och utmaningen ligger efter att ha spelat med storlag, att ta sig an ett litet lag och avancera genom divisionssystemet för att sedan vinna de stora turneringarna. Med ett djup som vilket RPG som helst, kräver FM 2011 att man lägger ned lika mycket tid som World of Warcraft för att det ska löna sig överhuvudtaget.

10. Fallout: New Vegas

Jag är en sucker för postapokalyps och steampunk så att Fallout faller mig i smaken är nästan en självklarhet. Trots att New Vegas använder sig utav Fallout 3-motorn så tycker jag att spelet verkligen har lyckats med att få till en intressant story. Lika så gäller det med karaktärerna som befinner sig i spelet. Att New Vegas inte hamnar längre upp i topplistan beror just på det, att det ser ut och buggar på samma vis som Fallout 3.

9. Bioshock 2

Ännu en gång får man besöka Rapture och visst är det lika fantastiskt att röra sig i den 60-talsinspirerade undervattensvärlden där tiden står still. Även om man denna gång är en Big Daddy så ändras spelsättet inte särskilt mycket, vilket inte tillfredsställde mig helt och hållet. Jag älskar Rapture men om spelet hade gett mig mer egenskaper att leka, ett bättre slut och ett rättvist multiplayerläge hade jag nog också älskat Bioshock 2.

8. Halo: Reach

Jag är djupt inspirerad av Halo-universumet då jag har läst ner mig i all information som finns om detta fantastiska rymdspel, så att jag längtade till Halo: Reach är att underdriva. Halo: Reach är ett bra FPS, men jag som är ett fan av Halo nöjer mig inte med ännu ett Halo-spel, jag ville uppleva en undergång, panik, förtvivlan och allt det där som det står i boken. Multiplayerläget i Reach är en ren besvikelse då jag nästan varje dag spelade Halo 3 online. Klasserna, kartorna, vapnen – allt inom multiplayern kändes bara fel. Så att Halo: Reach hamnar i topplistan beror på att det är ett riktigt bra FPS, trots att spelet inte levde upp till mina förväntning så gjorde det ändå jäkligt bra ifrån sig.

7:  Darksiders: Wrath of War

Darksiders kom tidigt 2010 då jag fick bilden av att spelet var en God of War-kopia, men oj så fel jag hade. Darksiders är ett helt eget spel med lånade element ifrån God of War och Zelda. Spelet bjudet på både häftiga fighter med diverse vapen och kluriga pussel med olika verktyg. Att använda sin portalhandske i en bossfight gör att man verkligen uppskattar spelets fysik. Det jag tycker är synd är att spelet inte har fått den uppmärksamhet som den har förtjänat.

6:  StarCraft II

Starcraft II har en intrssant story som balanseras ut med en smart och halvklurig kampanj. spelets multiplayer kan liknas med schack då det inte är hjärndött dödande som står i fokus utan det är otroligt mycket hjärna bakom krigsförningen.

5. Call of Duty: Black Ops

Black Ops är det sjunde Call of Duty-spelet som ännu en gång slog nytt rekord med över 7 miljoner sålda ex de första 24 timmarna. Jag tycker att Black Ops hade en schysst kampanj och en helt okej multiplayer, då jag kan nämna att jag tycker Modern Warfare 2-multiplayern var mycket roligare. Även fast man hoppar fram och tillbaka rätt så rejält i storyn så tycker jag ändå att spelet har en röd tråd som följs spelet ut som, till skillnad från MW2, kändes sammanhängande.

4. Assassins Creed: Brotherhood

Brotherhood är den direkta fortsättningen till Assassins Creed 2. Spelet kändes mer genomtänkt och alla sidouppdragen fick en funktion istället för att fylla spelet med med ”onödig” tid. Brotherhood är mer polerat än Assassins Creed 2 och även mycket större, trots detta så känns storyn fortfarande intressant och framåtsträvande. I Brotherhood fick man även ett multiplayerläge som kändes intressant och nyskapande, men för mig så håller inte multiplayer läget i helhet. Kul idé men det blir enformigt.

3. Battlefield: Bad Company 2

Mina favoritspel består oftast utav antigen en grym story eller en jäkla bra multiplayer, Bad Company 2 har både och. Även om Black Ops såldes mer och spelades mer 2010 så tycker jag att Bad Company 2 håller en helt annan standard. Spelet ger mig chans att samarbeta och känna mig delaktig i ett lag istället för individuellt spelande som det lätt blir i Black Ops. Det jag menar är att i Black Ops så är samarbete inget prio, eftersom att det inte gynnar de ensamma spelarna. Det som gynnar de ensamma spelarna är killstreakens som det har blivit en otrolig hysteri om, så när man spelar Capture the Flag på Black Ops så är det bara som en helt vanlig death match, just för att alla vill få sina killstreaks. I Battlefield finns det inga killstreaks utan spelet vill gynna samarbetet genom att göra olika klasser som både hjälper lagkamraterna och den ensamma spelaren. Jag gillar Bad Company 2 för att det ger mig ett moget spelande där det faktiskt funkar att samarbeta med personer som man spelar med för första gången.

2. Red Dead Redemption

RDR var ett spel som blev en överraskning för mig. Jag är inget fan av GTA-spelen men Rockstar övertygade mig att jag visst gillade GTA – fast i western-tappning. Det är ett otroligt snyggt spel med sköna karaktärer och en grym huvudkaraktär, men man bör dock nämna alla dessa otroligt knäppa buggar som har uppstått i spelets tidiga dagar. En del är faktiskt riktigt roande som ”donkey lady”. RDR satte en ny standard för mounts i spel och inte visste jag att det skulle vara så otroligt roligt att rida i den skitiga Westen och skjuta höftskot med hagelbössan.

1. Mass Effect 2

Mass Effect 2 är ett spel som tilltalade mig otroligt mycket, jag älskar hur Mass Effect porträtterar rymden och de intellektuella raserna. Att människan inte blir en ”hjälteras” som ofta händer i rymdspel känns nytänkande istället för den stereotypiska ”människa mot primitiv alien”. Likadant gäller det även med de kvinnliga karaktärerna i spelet, de är smarta och besitter auktoritet, så att Mass Effects kvinnliga karaktärer inte osar sex appeal gillar jag. Mass Effect är ett spel som jag identifierar min spelsmak med; stilren, sofistikerad, iskall, känslosam och allt där i mellan.

10. Sushi Cat
Att inkludera ett iPhone-spel till listan kanske kan kännas smått provocerande när året som gått bjudit på så enormt stora titlar, men den blåa tjockiskatten och hans jakt på sushi har rullat rakt in i mitt hjärta. Ett arkadspel med mycket charm och kluriga banor som lämnar spelaren längtande efter mera.

9. Amnesia – the dark descent
Årets skräckspel som fullkomligt  skrämmer skiten ur mig – och jag älskar varje sekund av det!

8. Red Dead Redemption
Den vanligaste förklaringen för den oinvigde är att det är att RDR  är som GTA i fast vilda västern, men jag vill påstå att det är lite mer än så. RDR lyckas skapa en större stämning, för visst känns det lite extra när det bara är du och din springare på väg mot solnedgången till tonerna av José Gonzales Far Away?

7. Red Dead Redemption – Undead Nightmare
Vad blir det om man adderar vilda västern med zombies? Svaret är enkelt – pure awesomeness! Denna nedladdningsbara expansion till den blivande klassikern RDR är i allra högsta grad grädden på moset.

6. Call of Duty: Black ops
Många har ställt fråga ”Behöver vi verkligen ett till krigsspel?”. Svaret är JA, om det är Call of Duty: Black ops.

5. Heavy Rain
Vissa har tyckt att Heavy Rain inte levt upp till hypen men för mig förblir det en av de mest intressanta och annorlunda spelupplevelserna 2010.

Härefter upptäcker kanske den begåvade ett litet mönster. Kommande spel i listan är nämligen bara spel med tvåor på slutet. För mig har nämligen 2010 bjudit på galet mycket bra uppföljare till galet bra spel.

4. Mafia II
Playboy-debatten åsido har storyn i Mafia II fått mig klistrad vid TVn både som spelare och åskådare. Lägg därtill ett soundtrack av ”oldies but goldies” och sådär lagom mycket Maffiamys du saknat sen Sopranos lade ner och du har en vinnare.

3. Starcraft II
Förmodligen en av de mest efterlängtade titlarna under 2010 och sedan spelet släppts har det lett till en explosion av e-sport. Att se DreamHack-finalen tillsammans med 1500 andra nördar i Dreamarena är något av det mäktigaste jag har fått uppleva i år och jag tror att det gav en försmak av vad e-sporten är på väg att bli.

2. Maff Effect 2
Mass Effect lockar fram den lilla nörden i mig så till den vida grad att jag börjat läsa fan fiction för att få veta mera om Shepard, Saren och The Citadel.  Spelets värld drar in mig och jag önskar att jag kunde vara där och kramas med The Hanar, köra Makon och besöka Cora’s Den. Eftersom jag vill göra precis ALLT i ett spel har jag fortfarande en massa uppdrag kvar i del två av denna rymdepos, men hittills har Mass Effect 2 levt upp till mina förväntningar och lite till.

1. Bioshock 2
Ni som har läst hela vägen fram till nu vet vid det här laget vad som gör ett spel bra enligt mig. För er som fuskat och hoppat direkt till nummer ett kan jag meddela att för mig är ett bra spel något som berör på en känslomässig nivå. Ett bra spel ska beröra när du spelar det och det ska finnas i dina tankar när du inte spelar. Och precis så är Bioshock-spelen för mig, därför tog det emot lite när jag startade tvåan. Ettan gjorde nämligen nästan lite ont att spela klart, för när slutscenen var över och eftertexterna rullade kände jag mig alldeles tom inombords. Men Bioshock-sagan är alldeles för underbar för att missa och tvåan, även om jag inte kommit så långt in i spelet, triggar alla de rätta känslorna i mig och aldrig har det varit tydligare att spel är en form av konst.

10: Super Mario Galaxy 2

Marios nydebut i Super Mario Galaxy blev en enorm succé och samtidigt en titel som krävde en uppföljare. Väl tillbaka på arbetsbänken så ställdes Nintendo antagligen inför en stor utmaning med en viktigt frågeställning: ”Hur skriver vi om receptet för att göra en ännu bättre titel?” Svaret visade sig vara lika enkelt som omtyckt, och när den folkkäre Yoshi återigen dök upp på våra tv-skärmar så fick vi erfara ännu en plattformsupplevelse som nosar på perfektion.

9: Assassin’s Creed: Brotherhood

Under det gångna året tog den redan kritikerrosade Assassin’s Creed-serien sitt innehåll till en helt ny nivå. Med ett berättande som fortsätter att slå med häpnad och det nya multiplayer-läget så är Assassin’s Creed: Brotherhood inte bara en mer än värdig medlem ur serien, utan även ett av de bästa spelen som 2010 producerade.

8: Call of Duty: Black Ops

Activisions flaggskepp till serie har illustrerat krig både från mänsklighetens förflutna och framtid. Genom Black Ops fick vi äntra konflikter som utspelar sig under kalla kriget och dess politiska stridigheter. Fixerat på den starka stomme som är Call of Duty-serien så fortsätter Black Ops att expandera, utveckla och förnya en redan oerhört förfinad spelserie, något som även denna gång gjordes med bravur.

7: StarCraft II

Det finns inte många saker inom vår värld som är värt att vänta tolv år på. Men fan om inte StarCraft II, efter allt, faktiskt är en sådan tingest. Som uppföljare till spelet som fortfarande kallas världens mest balanserade strategispel så hade StarCraft II en fullkomligt enorm press att leva upp till, men trots detta är det inte många som är besvikna. Blizzard har visat oss att ett ambitiöst projekt med rätt resurser och tidstillgångar kan bli just den titel som spelare världen över har väntat på i över ett decennium.

6: Metroid: Other M

Ett av årens viktigaste återseenden kan ha varit mötet med Samus Aran. Trots att den skickliga prisjägarinnan har varit en av Nintendos absolut viktigaste karaktärer så har vi under alla dessa år knappt lyckats med att lära känna henne djupare än reflektionen i hennes visir. Genom Metroid: Other M så satte Nintendo allting på sin spets och med hjälp av input av Ninja Gaiden-skaparna Team Ninja så togs Metroid-serien till en fullkomligt ny nivå. Med ett för serien tidigare osett berättande så fick vi bevittna en helt ny sida av den kvinnliga krigaren och hennes historia, en historia som berättades genom ett av förra årets bästa spel.

5: Halo: Reach

Halo-seriens universum är enormt. Den oerhört uppskattade seriens historik har vuxit sig så pass stor att Bungie valde att med sitt sista bidrag till serien ta det hela tillbaka till sina rötter. Genom Halo: Reach gestaltas de händelser som i slutändan ledde fram till tidspunkten för det första spelet i serien, Combat Evolved. Ännu en gång blev vi bjudna på ett storslaget spel som får oss att ifrågasätta allt vi trodde oss veta om det universum som serien bebor. Halo: Reach var, utan tvekan, ett av år 2010 största titlar.

4: Mass Effect 2

När Mass Effect släpptes i November under 2007 så var det till iögonfallande publicitet. Det ambitiösa spelet tycktes vara en omfattande blandning mellan en novell, en film och ett spel och titeln lyckades med att bygga upp ett djupt universum där varje val som spelaren gjorde tog spelet i en ny riktning. Vad som gör Mass Effect 2 så ofattbart bra är i slutändan det faktum att det är en uppföljare, för trotts originalspelets höga kvalitét så lyckades BioWare med att expandera det andra spelet på alla dimensioner. Allt ifrån grafik, berättande, spelmekanik och utförande har gjorts ännu bättre sedan den första installationen och den oerhört fina titel som Mass Effect 2 är tycks bara ställa frågan vad vi i vår vildaste fantasi kan förvänta oss av det tredje och avslutande kapitlet.

3: Red Dead Redemption

Grand Theft Auto-serien har varit en central byggsten under byggandet av sandlådegenren. När seriens utvecklare förkunnade att de skulle utveckla ett likasinnat spel satt i den amerikanska västern så började pojkdrömmar att löpa amok i kubik. Red Dead Redemption blev ett otyglat, massivt och påtagligt äventyr i en värld som tycks vara helt orörd. Rockstar visar upp sin kapacitet inom den genre som de obestridligen är främst inom och gör detta genom att i Red Dead Redemption erbjuda en frihet som är gränslös. Resultatet är en titel med en häpnadsväckande bredd och djup och med ett berättande som bidrar till en fullkomligt gigantisk spelupplevelse så är Red Dead Redemption ett modernt mästerverk.

2: God of War III

God of War. De senaste åren har denna uppmärksammade serie totalt förändrat vår bild på visualiserat våld och samtidigt glorifierat detta till den grad då det blir någonting vackert. Serien har kopplat ett järngrepp kring hack ‘n slash-genren och blev på nolltid till en mall för hur genren skall tolkas. Det tredje och sista spelet till originaltrilogin avslutade Kratos blodsbefläckade korståg i sin strävan efter att tillfredsställa sina hämndbegär och en epok som har varit den mest uttömmande spelupplevelsen på länge. Visuellt överdådigt, makalöst berättat och helt sinnessjukt väl utfört, detta är God of War III.

1: Monster Hunter Tri

Till att börja med ska det sägas att, för oss i väst, är Monster Hunter Tri ett helt oväntat spel. Som trotjänare till en serie vars popularitet i Japan är fullkomligt enorm så var spelets uppdrag tydligt: att nu sprida sina monster till västvärlden. Monster Hunter Tri är sann till sina rötter och placerar spelaren öga mot öga med den ena blodtörstiga besten efter den andra, där den nästa alltid är större, snabbare och hungrigare än den förra. Med ett onlineläge som är en total fullträff så kan upp till fyra spelare tillsammans kasta sig in i strider som gärna bli så episka och storskaliga att det liknar en Peter Jackson-film. I singleplayer-läget väntar en enorm, levande och framförallt farlig värld där spelaren kan förkovra sig totalt i Monster Hunter Tris massiva innehåll. Ni som har lyssnat på mig genom diverse pratstunder under det förra året har hört mig säga det förr, men jag tänker säga det ännu en gång. Monster Hunter Tri var den största, mest innehållsrika, engagerande och helt enkelt roligaste spelupplevelsen som 2010 hade att erbjuda och är en hel värld värd att förlora sig i.