Dragon’s Dogma

Plattform: Xbox 360, PS3
Releasedatum: 2012-05-25
Genre: Action-RPG, Adventure
Utgivare: Capcom
Utvecklare: Capcom
PEGI: PG-18
Bra:
• Den fantastiska världen • Pawn-systemet • Utmanande strider • Spelarens frihet
Dåligt:
• Något få möjligheter för att skräddarsy den egna karaktären • Den tunna handlingen

Betyg

4.0
VN:F [1.9.22_1171]
Användarbetyg: 3.8
0
kommentarer
Dragon’s Dogma
Av: Joakim Sjöberg, den: 3 juli, 2012 kl kl. 07:15

Vi kommer allt närmare den sommarperiod som i stora drag innebär en dvala för spelvärlden. Men innan vi bytte handkontrollblåsor mot flip-flops så hade vi en enormt mastig titel framför oss, i form av Dragon’s Dogma.

Spelvåren lyckades med att förvåna när man i sista sekund bjöd på en äventyrstitel av stora mått. Dragon’s Dogma är namnet på en titel som i det närmaste kan nämnas som en Elder Scroll-titel som spelas i tredjepersons-vy. Länge hype:at som Capcoms försök att på allvar slå sig in på en av spelvärldens mest svårkonkurrerande genrer just nu så hade jag redan stort intresse planterat hos Dragon’s Dogma. Med den svåra uppgiften att visa oss ett grandiöst äventyr bättre än det Skyrim som fortfarande håller sin scen i ett järngrepp så har titeln mycket att jobba för, men trots att spelet till en början tvingas till att slå underifrån så är scenen satt för den sista stora kraftansträngningen innan semester.

Som tidigare nämnt så spelas Dragon’s Dogma som ett action-rpg ur tredjeperson. Genom att själva skapa vårt alter-ego ges vi ett par, om än relativt blygsamma, möjligheter för att bestämma hur denne ska beté sig i strid och i sin omvärld. Efter att ha blivit utsedd värdig av en uråldrig drake ställs vår krigare inför uppgiften att döda denna och återföds därför som en ”Arisen”. Efter ett val mellan tre traditionella klass-typer börjar vi att forma denna nya krigare för att passa vårt spelsätt. Genom att levla upp vår karaktär, låsa upp nya förmågor och kombinera dessa med våra primära och sekundära vapen så lär vi oss att ta oss an våra strider på det sätt som passar de egna preferenserna. Det hela fungerar väl och även om spelmekaniken för att skräddarsy karaktären i sig inte är lika djupgående som många andra spel från scenen så lämnas tillräckligt mycket spelrum under striderna för att man som spelare ska känna sig i kontroll. Spelets höjdpunkter kommer ofta i form av storskaliga bosstrider, som ofta utspelas mot fiender av enorma proportioner. Under dessa tillfällen kan spelaren ges möjlighet att klättra upp på sin fiende à la ”Shadow of the Colossus” för att hitta en försvarslös punkt att attackera.

En stor del av innovationerna i Dragon’s Dogma finner vi i spelet pawn-system. En pawn är en AI-styrd kompanjon som gör dig följe på dina äventyr och blir till en partner i strid. Genom att ge enklare kommandon via styrkorset kan spelaren dirigera sina pawns under strid och tala om för dem hur de ska agera. Tidigt in i spelet så får spelaren möjlighet att skapa sin första kompanjon, den karaktär som kommer att följa spelaren genom hela äventyret och samtidigt växa in i spelets värld. Förutom denna huvudpawn så kan spelaren rekrytera andra pawns att samarbeta med. Genom att ansluta online kan spelare även dela sina rekryterade pawns emellan sig och via så kallade Rifts kan spelare färdas till en samlingspunkt för pawns och även därigenom välja ut sina följeslagare. Med möjlighet att färdas med upp till tre pawns så blir det här mycket av spelets egenskapande växer fram. Dina kompanjoner har alla olika personlighet, förmågor och sätt att strida på och kommer i strid både att ropa ut taktiska råd och ge information om de fiender ni möter.

Med följeslagare tätt i rygg ger vi oss således ut i en värld både är enorm, öppen och levande. Med banditer och groteska monster runt varje hörn så är en färd mellan punkt A och B aldrig bara en promenad och tack vare den frihet för utforskning som spelaren även blir uppmuntrad till så känns det aldrig onödigt att ge sig ut på inbjudande sidospår. Tack vare en dynamisk dag -och nattcykel så är spelets värld under konstant förändring och beroende på dag och natt så antar omvärlden och spelandet oerhört olika karaktär. Det som är ett action-rpg under dagen blir på natten till någonting som är närmare survival horror, där ditt liv är synonymt med din oljelampa när zombiefierade människor slår sig upp ur marken.

Spelet håller en god balans mellan äventyrets huvuduppdrag och de sidospår som spelaren själv kan bege sig ut på. Ofta ställs spelaren inför bossar av överväldigande mått och då finns det inget utrymme för att gå in i strid utan att vara förberedd. Genom att organisera sina pawns och sina egna förmågor kan en tidigare omöjlig strid övergå till storslagen triumf. Spelets strider är enormt utmanande, men ofta lika belönande i slutändan. Det är synd att spelets övergripande handling är väldigt tunn. Det som får mig att fortsätta spela är inte historian i sig, utan mer världen som den är satt i. Utan de enorma möjligheterna för att ge sig ut på egna avstickare hade spelets innehåll varit undermåligt och därför blir det hela inte spelandet lika helgjutet som det hade kunnat bli. Oavsett, så är Dragon’s Dogma en otrolig upplevelse som ger spelaren möjligheten att känna att man kan lämna spelets värld förändrad på det sättet man själv valde. Det är en oslipad och rispad diamant, men det är en unik sådan.


Dragons-Dogma1
Dragons-Dogma-2
Dragons-Dogma-3
DragonsDogma-cover
DragonsDogma-cover_search

Inga kommentarer

Inga kommentarer än.

Du måste vara inloggad får att posta kommentarer.


.