FÃ¥ spel ur modern tid har trollbundit oss till den grad som Fable gjorde när serien gjorde sin entré pÃ¥ den första Xbox:en. PÃ¥ en resa som för oss var helt ny upptäckte vi nya djup av karaktärer, eget skapande och chansen att fÃ¥ känna pÃ¥ konsekvenser av vÃ¥rt handlande. Ã…tta Ã¥r senare har spelet blivit uppföljt av tvÃ¥ efterträdare, med ännu en precis vid dörren, vid namn ”Fable: The Journey”. Men innan Fable-äventyret fortsätter i ”The Journey” sÃ¥ gör vi ett Ã¥terbesök till serien genom en arkadtitel som ämnar att pocka pÃ¥ vÃ¥r nostalgikärlek för seriens universum. Fable Heroes skapar lekfullhet.

Fable Heroes är lÃ¥ngt ifrÃ¥n samma sorts titel som seriens ursprungliga trilogi. De stora öppna världarna och dynamiskt karaktärsdanande val som spelaren ställts inför har för tillfället lagts pÃ¥ hyllan till förmÃ¥n av mindre dramatiska yttranden. Istället för en ensam hjälte vars förankring slits mellan gott och ont sÃ¥ spelas sagan i Fable Heroes ut av fyra stycken individer. Dessa hjältar styrs antigen av mänskliga spelare eller AI och besitter förmÃ¥gor som är unika för den valda klassen. PÃ¥ det sättet ter sig spelet som en side-scroller i en 3D-värld, där vÃ¥ra hjältar hugger sig igenom banor fyllda med en fauna av fiender som för oss är kända ifrÃ¥n Fable-miljöerna. I ett spelande som är otroligt likt det vi älskade ur indietiteln ”Castle Crashers” sÃ¥ anpassar sig spelet väl, men det är ändÃ¥ inte mycket som känns som originalspelen.

Fable Heroes bör inte närmas som en Fable-titel, dÃ¥ det egentligen inte är en sÃ¥dan. Inga av de typiska spelelementen har i större utsträckning anpassats för en side-scroller och ingenting av det som vi förväntar oss av ett spel frÃ¥n serien finns där. Närmad som en arkad-titel sÃ¥ kan spelet ses i bättre dager och framhäver spelets uppdrag; att vara ett Fable för hela familjen. Även om det hela lÃ¥ter väldigt mysigt sÃ¥ kan jag inte annat än känna att just familje-delen av pitchen drogs lite väl lÃ¥ngt – kanske hade inte dagisbarns-anpassning behövt vara den längsta tröskeln. För sanningen är att Fable Heroes känns nerdummat och helt utan djup. Spelet erbjuder möjligheter till co-op bÃ¥de lokalt och över Xbox Live och om spelet hade funnit nÃ¥gon större spänning än att spelas tillsammans med ett gäng polare sÃ¥ hade dess mÃ¥nga brister kunnat förbises, men sÃ¥ är inte fallet.

Sanningen är att Fable Heroes känns gimmick-aktigt och fÃ¥r uppsynen av nÃ¥gonting som inte är sÃ¥ mycket mer än ett försök att skapa intresse för serien inför ”Fable: The Journey”. Den tunna uppsättningen spelmekanik som finns där lyckas inte med att bli dynamisk och räddas endast av de smÃ¥intressanta möjligheterna att utveckla sina hjältars kunskaper. Den enda gÃ¥ngen Fable Heroes blir till en roande spelupplevelse är när den spelas tillsammans med tre andra vänner och inte ens dÃ¥ är spelets monotona framfart mellan banor och bossar särskilt hisnande. Idén är inte ute och cyklar – den har bara tagits fram pÃ¥ helt fel sätt. Upplägget med en side-scroller för fyra personer ger grund Ã¥t en underhÃ¥llande arkadtiteln och det uppenbara valet att ta efter Castle Crashers är superbt, men i denna skugga blir Fable Heroes bara en sämre kopia. Vi hÃ¥ller andan och inväntar resan som förhoppningsvis tar oss tillbaka till den värld ur fabeln som vi en gÃ¥ng förälskade oss i.