Drömmen för sportfans är när nutidens stjärnor får möta gårdagens i ett spel och därför är det väldigt passande när John Cena får möta legenden Hulk Hogan på ringen. Där föregångarna faktiskt har varit hyfsat bra spel valde THQ ändå att göra lite förändringar till WWE All Stars.

Wrestlingspelen Smackdown vs Raw har för min del varit överraskande roliga och fungerat som partyspel med mycket ofrivillig humor. Just den serien har försökt vara realistisk med fysiken så det har aldrig gått att göra överdrivna slag eller utmana Newtons lagar för fysik. Till WWE All Stars där dagens stjärnor med John Cena eller Rey Mysterio tar sig an gamla legender som Andre the Giant eller Hulk Hogan, valde THQ att byta utvecklare från Yuke’s till THQ San Diego.

Omedelbart har studion satt sin prägel på spelet där samtliga wrestlers är överdrivet modellerade med stora armar till exempel och även spelkontrollen får sig en ändring. Istället för att förlita sig på de två analoga styrspakarna, handlar det om tajming och att trycka på knappar vilket i början resulterar i en hel del ”button mashing”. Med tanke på framgången för Smackdown vs Raw är bytet av stil helt klart riskfyllt även om jag förstår att THQ San Diego velat förenkla konceptet och velat skapa en partyklassiker som inte kräver så mycket instruktioner eller träning. Med A, B, X och Y utförs slag eller grepp där det kan verka enklare för utomstående. För mig har det inneburit att anpassa sig från Smackdown vs Raw till detta och inte direkt enkelt i början för mig då jag av någon anledning försökte använda den andra analoga styrspaken, utan att fatta den inte användes överhuvudtaget. Med Rb är det meningen att man kontrar en rivals grepp eller slag genom att tajma knapptryckningen och vid ens mätare står det när knappen ska tryckas för att klara av att kontra.

Fast enkelt är det inte och tajming har aldrig varit min grej så jag föredrar faktiskt att stå emot på Yuke’s sätt i Smackdown vs Raw. Även de som inte har spelat lika många timmar har ändå kunnat lära sig med lite instruktioner att kämpa mot grepp. I WWE All Stars blir det bara frustrerande när de datorstyrda motståndarna utan problem i princip kan kontra medan jag efter flera matcher kämpar med att tajma tryckandet med Rb, för att bara trycka ned knappen fungerar inte vilket är meningen så att ingen fuskar eller bara skyddar sig hela tiden. Inte för att de nya förenklade kontrollerna är dåliga men jag hade gärna föredragit att THQ San Diego behållit lite från Smackdown vs Raw som användningen av den högra analoga styrspaken till exempel.

Sett till grafiken fungerar den nya stilen bra och eftersom det är ett wrestlingspel är inte efterfrågan på ett realistiskt spel inte den högsta önskan kanske. Dock gillar jag fortfarande färgerna i Smackdown vs Raw medan de i WWE All Stars inte har samma rena färger. Dock gillar jag hur Hulk Hogan ser ut faktiskt och oavsett hur realistisk eller förvräng han görs, så går det inte att misslyckas med The Hulk. Hur de andra ser ut kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte är någon expert på wrestling men i övrigt ser John Cena, Rey Mysterio, The Rock och Andre the Giant ser ut som sina verkliga förlagor bara lite överdrivna muskler. Men inte heller THQ San Diego har kunnat göra något åt laddningstiderna innan matcherna och även om presentationerna är avskalade laddar det lika mycket som i Raw vs Smackdown 2011. Just det gör mig förbryllad och till nästa wrestlingspel borde någon av de studios som utvecklar dessa titlar komma på ett sätt att ha presentationer utan att det ska ladda så mycket.

Störst skillnad mellan WWE All Stars och Smackdown vs Raw 2011 är utan tvekan djupet och det finns inte många spellägen för dem som hoppas få sitta timmar med Hulk Hogan eller John Cena. I Path of The Champions väljer du en wrestlers och tre olika vägar där du antigen blir tungviksvärldsmästare, WWE-mästare och Tag Team Champion, det vill säga där man är minst två stycken i ett lag. Tillkommer gör också ett där en nuvarande stjärna och en legend slåss mot varandra. Även om det är kul och det finns en hel del matcher har Raw vs Smackdown ett större djup och även om det går att skapa en wrestler, finns det inget karriärsläge där den skapade kan förbättras och bli en superstjärna.

Debuten för THQ San Diego må vara godkänd men ska jag välja en serie så blir det Yuke’s Smackdown vs Raw. Inte bara för att grafiken är snyggare och att kontrollerna passar mig bättre. Serien har också mycket större speldjup och en hel del ofrivillig humor på köpet så även om det är mer invecklat gällande kontrollen, fungerar det fortfarande som ett partyspel och WWE All Stars känns mer avskalat även om den grafiska stilen fungerar, tycker jag inte att det är värt lika mycket i pris som Smackdown vs Raw.