När Konami först utannonserade Lords of Shadow sa de att det skulle bli en omstart på den gamla klassiska spelserien. När vi sedan äntligen fick lägga händerna på spelet förväntade vi oss att få dräpa vampyrer och varulvar på löpande band och det får man, men det är också där likheterna med originalserien tar slut.

Du spelar som Gabrial Belmont som är en medlem av en helig order som kallas Brotherhood of light, vars uppgift är att försvara landet mot all ondska som ränner runt ute I skogen. Spelet är ett tredjepersons actionäventyr som påminner extremt mycket om God of War, inte bara i själva upplägget utan också i själva spelmekaniken. Eller det är nästan synd att säga att det påminner om God of War, då det mer eller mindre är stulet rakt av. Det är dock inte det som är negativt med spelet. Det negativa är att alla förhoppningsfulla Castlevaniafans som går och tror att det här kommer vara som de gamla spelen fast i nytt fodral kommer bli riktigt besvikna.

Gabrial Belmont är ute för att hämnas sin flickväns död och på vägen måste han mörda alla onda krafter i världen. Spelet är uppbyggt i olika episoder/akter som i sin tur sedan är uppdelat i banor så du får alltså inte utforska ett enda stort slott i spelet, utan en hel värld. Spelet är därmed väldigt linjärt. Utvecklarna uppmanar dock till lite backtracking i form av utmaningar du kan göra på varje bana, men det är inget du måste göra för att klara av spelet. Men eftersom du får experience points som du kan använda till att göra din karaktär bättre med diverse olika kombos och andra färdigheter så kan det vara värt att gå tillbaka.

All buttonmashing som spelet består av, som ett Castlevania/God of War ska bestå av, så har de även kryddat spelet med en del smarta pussel som är ett mycket välkommet och omväxlande element. Det förstörs dock i vissa fall av att fienderna attackerar dig under tiden och på sätt blir blir väldigt frustrerande. Dessutom kan man välja att låsa upp pusslen med de experience points du får när du slaktar fiender och det är något man mer än gärna väljer att göra genom halva spelet ungefär, då det just blir så extremt frustrerande och tidskrävande på ett negativt sätt. Men de pussel som inte störs sönder av attackerande fiender är riktigt roliga och smarta.

Utöver känslan av God of War har utvecklarna även lånat friskt från Prince of Persia och Assassins Creed då det innehåller en hel del hoppussel som känns tagna direkt ur de ovannämnda spelen. Utöver kombosystem, levelsystem och diverse olika pussel har de även klämt in ett mycket gediget magisystem som består av ljus och mörk magi. När Gabriel använder sin ljusa magi samtidigt som han dräper fiender så fylls livet på och när han använder den mörka magin så delar han ut mer dödliga attacker. Det systemet medför också ett visst strategiskt element då du måste välja vilken magi du ska använda, då du inte kan nyttja båda magierna samtidigt.

Något som till viss del kan vara störande är att du inte har någon kontroll alls över kameran, som i sådana här spel kan bli ganska småstörande. Speciellt när den fixerade kameran inte fungerar bra tillsammans med svåra hoppussel, eller när man inte ser attackerande fiender och liknande. Men till största del fungerar kameran precis så som den ska, men det blir tyvärr ändå minuspoäng att man inte kan kontrollera kameran.

Music credits: OC Remix

Det mest imponerande i Castlevania: Lords of Shadow är den grafiska detaljrikedomen och den skarpa grafiken. Varje bana i spelet har ett eget och unikt utseende som nästan är lika häpnadsväckande varje gång man startar en ny bana. Allt från storslagna och natursköna vyer till detaljrika men spöklika städer, är det något som aldrig slutar att imponera i det här spelet.

Röstskådespeleriet I Lords of Shadow är riktigt bra och ingen mindre än Patrick Stewart lånar ut rösten till en av karaktärerna, som precis som Gabrial är en medlem I Brotherhood of Light. Han är också berättarrösten som förtäljer historien mellan banorna. Gabriels röst spelas inte av någon för oss känd person men sköts ändå korrekt och mycket trovärdigt, precis som alla andra karaktärerna I spelet.

Men till slut kommer man till den stora och slutgiltiga frågan, är Lords of Shadow en nystart? Känns det som ett nytt Castlevania? Det är definitivt en nystart, så nytt att det känns som en helt ny och fräsch spelserie. Men något Castlevania på klassiskt manér, det är det verkligen inte. Men det är egentligen inget negativt, även fast spelet endast lånar namnet från de gamla klassikerna så är det fortfarande ett riktigt bra och ett framförallt ett riktigt långt spel. Lords of Shadow består av 12 kapitel med allt från två till nio banor I varje kapitel. Om du klarar det här under 10 timmar är du verkligen en spelgud utan dess like. När du klarat av en bana låser du även upp olika utmaningar som du kan gå tillbaks och försöka klara av när du har en högre level på karaktären.

Lords of Shadow är ett givet köp om du gillar God of War-liknande spel, med en välgjord story, bra röstskådisar och häpnadsväckande grafik. Med tanke på hur långt spelet är får du dessutom riktigt mycket speltid för pengarna. När du sedan är klar med banorna kan du alltid gå tillbaks för att klara av de ovannämnda utmaningarna och då klämmer du lätt ut 5 timmar till. Till och med gamla Castlevaniafans kan komma att uppskatta det här spelet, även fast det på det stora hela egentligen inte finns några direkta kopplingar till originalserien.

Så vi kan helt klart rekommendera Castlevania: Lords of Shadow, men förvänta dig som sagt inga direkta likheter med originalserien. Utvecklarna har tagit de bästa ingredienserna ur spel som God of War, Prince of Persia, Assassins Creed och Shadow of the Colossus med flera. Men det innebär också att du antagligen inte kommer se något som du inte sett förr. Även fast det inte är full pott som gäller så kan man inte sopa under mattan med att det är ett riktigt vackert, välgjort och underhållande spel.