Vi har äntligen fått testa på Frictional Games kommande skräckspel och det är inget för folk med svagt psyke. Förhandskoden vi fått sägs innehålla en tredjedel av det fullständiga spelet men ger ändå en bra inblick i vad vi kan förvänta oss vid releasen.

I introduktionen till spelet står det att det är ett ”slow paced horror game” som är menat att spelas ensam i ett mörkt rum, sent på natten. Spelet är inte gjort för att man ska klara av det utan målet är att man ska leva i spelet och storyn spelet följer. Dessa riktlinjer kan vi konstatera att Frictional Games verkligen har lyckats med redan i denna förhandsversion vi fått, bara efter några minuter i spelet så sväljer spelet upp en med dess spöklika miljöer. Jag vill inte påstå att man ens behöver spela det i ett mörkt rum sent på natten för att bli läskigt, då det nästan blir lite för läskigt och psykiskt påfrestande.

Spelet är i förstaperson och börjar med att du vaknar upp i ett mörkt rum, med svagt upplysta fotspår på golvet vet du vart du ska ta dig härnäst. Det som förhöjer stämningen utöver knakandet i väggar och ljus som blåses ut när du passerar genom spelvärlden är också de tunga andningarna från spelkaraktären. Detta är grymt stämningshöjande och är något som letar sig innanför skinnet på dig när du spelar, man blir ett med karaktären på något sätt och man vill bara komma vidare i hopp om man att slippa de faror som lurar i mörkret. På tal om mörker, så kan vi passa på att nämna att detta inte är någon förstapersonsskjutare utan mer av en psykoligisk thriller av det bättre slaget.

Det är egentligen inte spelets fiender utan mörkret i sig som är din största fara. När du väl stöter på fiender så gör du bäst i att fly eller gömma dig, det är oftast ingen idé att slåss då du oftast kommer förlora. Amnesia – The Dark Descent är ett smart spel, med många smarta lösningar för spelaren att hitta. Men när det blir mörkt så gör du bäst i att skynda dig till nästa ljuskälla, eller försöka tända de befintliga ljuskällorna som finns på plats. Annars börjar det tära på karaktärens psyke och saker och ting blir långsamt allt mer suddiga.

Amnesia – The Dark Descent är en blandning av skräckäventyr, pussel och utforskande. Med en liten krydda av tillfälliga actionsekvenser. Alla dessa element är dock mycket välbalanserade och tillför det som behövs för den upplevelse som detta spel är. Fractional Games har verkligen lyckats fånga känslan av att det finns något som lurar i mörkret och att man hela tiden måste ta sig framåt för att komma bort från det. Det är så mycket detaljer som gör att stämning blir så skön som den är. Det är stora tomma hallar med eko, det knakar i golv och väggar, man hör vinden och småkrypp, ibland kan man höra snabba fotsteg och sedan en dörr slå igen och man kan höra någon skrika till osv. Allt detta gör att man sent kommer glömma Amnesia – The Dark Descent.

Som jag nämnde lite lätt i början av denna förhandstitt så börjar spelet med att du vaknar upp i ett rum, eller rättare sagt i ett tomt slott. Ganska snart därefter hittar du en lapp som beskriver din identitet. Konstigt nog är denna lapp också skriven av dig själv, där du berättar att du druckit någon vätska för att försöka få dig glömma något. Anledningen till varför du försöker påtvinga dig själv minnesförlust är vid tillfället dock oklart. Beskrivningen på lappen ger dig också ett uppdrag, du ska mörda en viss person som ska befinna sig djupt inne i slottet. Stora delar av storyn berättas på detta sätt, genom lappar du hittar eller via dagboksinlägg. Men vid vissa tillfällen får du även uppleva tidigare minnen, eller det är vad jag tror det är i alla fall. Ju fler dagböcker du hittar och ju fler lappar du hittar desto mer fyller du i själva huvudstoryn av spelet.

Det finns så mycket mer att berätta om spelet, men eftersom detta bara är en liten lätt förhandstitt och att vi vill försöka undvika allt för mycket spoilers så kanske man ska försöka avsluta det nu. Som avslutning kan vi säga så mycket som att Frictional Games verkligen ser ut att lyckas med denna titel, om ni blev skrämda av miljöerna i Alan Wake så kommer ni skita på er av en krypande rädsla i Amnesia – The Dark Descent. Vi ser fram emot att spela igenom det fullständiga spelet och självklart ska vi försöka få upp en recension på det så fort vi får tillgång till det.