Spelhyllorna har de senaste åren fyllts med titlar med Andra Världskriget som konflikt. Achtung Panzer skulle kunna vara ännu ett sådant spel i mängden. Dock skiljer det sig från resten då det är en strategisimulator likt Hearts of Iron. Skillnaden är att istället för att styra hela bataljoner, styr man främst pansardivisioner i Kharkov där ett viktig slag inträffade mellan Tyskland och Sovjetunionen 1943.

Redan i början inser jag att detta inte är likt något annat strategispel jag har spelat och får erkänna mig besegrad till den grad att jag läser hela manualen. Krig handlar inte enbart om att dra några enheter till ett område och hoppas det på bästa, vilket utvecklarna har insett med sitt spel Achtung Panzer: Kharkov 1943. För övrigt är det en oerhört rolig titel på ett spel som utspelas under Andra Världskriget. Innan striderna ens börjar visas en karta upp och redan där är det viktigt vilka beslut som tas angående trupperna. Efteråt låter man fienden förflytta sina trupper om inte en konfrontation redan har skett och dyker det upp två eller tre stycken, har spelaren möjligheten att välja det han eller hon tror passar en. Allting beror på självfallet hur trupperna har förflyttats och vilka förstärkningar som finns tillgängliga i området för att kunna ta sig segrande ur striderna.

Väl ute på fronten blir det inte mycket lättare. Varje tankenhet eller bepansrad jeep åtföljs av en grupp soldater som alltid rör sig bakom fordonen. De rör sig långsamt vilket gör att varje beslut kan vara väldigt avgörande och att ångra en förflyttning tar tid. Både fordonet tillsammans med soldaterna måste vända sig om innan de kan börja röra sig tillbaka eller åt ett annat håll och inte som på de flesta RTS-titlarna där stridsvagnen oftast får upp farten för att kunna gå förbi soldaterna. Förutom att följa orders som vi vant oss det vill säga förflytta sig eller skjuta, går det även att beordra de att inte skyddspositioner, skjuta så fort en fiende syns utan att invänta order, retirera och förfrågan om eldupphör vid behov. Visserligen går det att höja tempot i spelet fast då förlorar det sin simulatoriska känsla. Väljer man att spela med standardtempot krävs det mycket tålamod. Förutom att slå ut fienden, är de olika nyckelpositionerna mycket viktiga och det gäller att båda ta samt försvara de. Att skicka alla sina enheter mot en kan få förödande konsekvenser att fienden kan lura en och ta viktiga positioner.

Trots att det handlar om ett slag under Andra Världskriget, infinner sig aldrig känslan av att man har kastats in i en konflikt. Spelets ljudeffekter är både få och fattiga vilket gör att det känns snålt. Befinner man sig nära skogspartier hörs en ylande varg hela tiden vilket är irriterande och zoomar man ut från striderna, hörs bomber på långt håll. Zoomar man in kameran mitt under en strid, känns även där ljudeffekterna snåla. Något som inte heller hjälper är den tråkiga grafiken och trots att man har utlovat att göra kartor baserade på Kharkov-området, känns det väldigt tomt och tråkigt på fronten. Även om det skiftar från både natt och dag, bra eller dåligt väder så känner jag aldrig att terrängen kan utnyttjas som man skulle vilja. Svårighetsgraden ökar när mörkret infaller men jag känner att mörkret inte går att utnyttja som man skulle vilja och i verklighetens krig så lär man tänka ut ett antal olika scenarios där strider under mörker helt klart lär diskuteras av de högre befälen på kontoren. Sådant saknar jag i Achtung Panzer: Kharkov 1943. Visserligen finns det briefing inför varje kampanj men det är text som man läser och försöker komma ihåg. Extra plus dock för de stora kartorna vilket gör att det aldrig känns trångt med alla enheter och större ytor gör det även svårare att planera dragen.

Åtta olika kampanjer med både Tysklands och Sovjetunionens arméer låter kanske lite. Fast allting beror på hur pass skicklig man är som strateg. En del kan klaras av ganska så snabbt medan de som är mediokra likt mig, behöver oerhört mycket mer tid på sig att besegra fienden och det finns en gräns som måste hållas. Det kan kännas tråkigt att spelet är begränsat till Kharkov 1943 och att det inte följer en lång kampanj från t.ex. Stalingrad fram tills Berlin. Sanningen är att tyskarna lyckades erövra staden Kharkov två gånger innan Sovjetunionen lyckades ta tillbaka staden som idag går under sitt ukrainska namn Kharkiv. Den trista grafiken hjälper tyvärr inte utan förstärker snarare känslan av att det inte skedde något spännande i området trots sin historia.

Achtung Panzer: Kharkov 1943 lyckades dock inte vara lika rolig som sin titel och jag känner att det behöver en hel del finputsningar innan ett högre betyg skulle kunna sättas. Även om manualen inte är så tjock men välskriven, skulle jag inte ha något emot att ha en tutorial i själva spelet. Med tanke på hur mycket det går att göra, skulle en tutorial vara mycket välkommen inslag i spelet. Men spelet har ett flera bra idéer som med finputsning skulle kunna hjälpa till oerhört mycket till nästa version om det ska få ett högre betyg.