Krig – människans största misslyckande. Sedan tv-spelens början har utvecklare baserat spel pÃ¥ detta fenomen och i samband med den senaste generationens makalösa hopp i visuella effekter pressar utgivarna spelen till det yttersta för att leverera mÃ¥nga av de mest intensiva och omtumlande spelen idag. En av de senaste av dessa stortitlar är Battlefield: Bad Company 2.

Likt titeln föreslÃ¥r är Battlefield-seriens senaste utskott en direkt uppföljare till Bad Company och fortsätter det fiktionella kriget mellan USA och Ryssland, där spelaren i singleplayer-läget sätts i skorna på  Preston Marlow. Preston är en av de soldater som utgör bataljonen känd som ”Bad Company”, en styrka bestÃ¥ende av brÃ¥kstakar och andra förbrytare som skickas in som försumbara personer.

Bad Company fick ett varmt mottagande och placerade sig själv som ännu ett av Battlefield-seriens lyckade titlar. Mycket lovord riktades mot spelets realistiskt förstörbara omgivningar och utmärkta multiplayer-läge. Bad Company 2 kör riktigt i sitt jobb som uppföljare att redovisa ytterligare polerade versioner av de omtyckta finesserna i det första spelet, med miljöer som nästan är helt och hållet går att förstöra, sålänge man har tålamod, intresse och ett granatgevär. Förutom att så mycket destruktion är roligt så binds det även samman med taktiska tillvägagångssätt, då ett sprängt hus kan röja en fientlig krypskytts position eller bidra till förberedelserna för ett bakhåll. Det hela bidrar till en otroligt realistisk och nära upplevelse som försätter spelaren mitt i händelsernas centrum. I Bad Company 2 återser vi fyrmanna-bataljonen från det första spelet, som nu slåss lika mycket emot tiden som mot ryssarna när de jagar ett okänt vapen framställt i Sydamerika.

Förutom att pressa gammalt innehÃ¥ll till sin spets sÃ¥ introduceras nya leksaker i Bad Company 2, sÃ¥som en UH-60 Black Hawk helikopter, en fyrhjuling, en patrullbÃ¥t och en jetski. Dessa fordon blir nya tillskott till Battlefields lÃ¥nga lista av krigsutrustning och är en stor del av det som för serien framÃ¥t, även om vi förhoppningsvis ser nytt tillägg inom föremÃ¥lsfronten snart efter att Bad Company 2 nÃ¥tt butikerna. Spelet varvar gammalt med nytt, där en inbiten spelare kommer även att känna igen de olika specialiteterna spelaren fÃ¥r välja emellan, där valet pÃ¥verkar soldatens utrustning och taktiska övertag, där en nyhet är ”Medic”, som var saknad i den första Bad Company titeln. Systemet med liv Ã¥terkommande över tid som introducerades till serien i samband med Battlefield 1943 gör en Ã¥terkomst. Att krypa för sitt liv mot skydd medan kulorna viner runt omkring är en pulshöjande upplevelse, där dimmig syn, tjutande i öron och grov desorientering är resultatet av en fientlig träff. Allt detta bidrar till vad som kan vara den viktigaste faktorn för hela First Person Shooter-genren; intensitet.

Bad Company 2 gör väldigt mycket saker bra, där engagemanget bakom detaljer är enormt. Allt ifrån kamraters desperata rop långt bort till vilsna gevärsskott uppe i luften ger intrycket av att spelaren är i stormens öga. Denna upplevelse förstärks inom spelets multiplayer där striderna kräver lika mycket taktik som ett snabbt avtryckarfinger. Trots att spelet är oerhört väl utformat så står det emot det faktum att FPS-genren kan vara spelvärldens mest konkurrens-tuffa område där stortitlarna slåss om spelarnas uppmärksamhet över inte mycket annat än detaljer och preferenser, vilket leder till att nyskapande och framåtsträvande spelande blir otroligt viktigt. Bad Company 2 har en tuff utgångspunkt, med spel som Modern Warfare 2 som sålt i oerhörda mängder redan ute på marknaden och växande konkurrens från många håll och plattformar.

Battlefield: Bad Company 2 bjuder på en av de mest intensiva, trovärdiga och sanna skildringarna av krig som kan beskådas i TV-spel idag. En hängiven Battlefield-spelare har ingenting att bli besviken över, frågan är om spelet är tillräckligt för att locka engagemang från andra håll inom genren. Vad som står säkert är att Bad Company 2 kommer att  bidra till den fortskridande processen av att avbilda resultatet av vad som sker när människor brakar samman.