Bakugan, den nya flugan bland alla grundskolor där ute har hittat till Sverige. Det spelas helvilt på skolor, folk samlar och det går även en tecknad serie på Cartoon Network för att ära det nya japanska påhittet. Som väntat så kom även ett tv-spel på marknaden, vilket jag satt tänderna i och granskat.

Bakugan: Battle Brawlers är ett barnspel, det går det inte att sticka under stolen med. Så det gäller att komma i kontakt med barnasinnet som man en gång lagt bakom sig för att se vad det är spelet vill ge till oss alla. Även om spelet erbjuder ett par olika lägen så är det ändå Story Mode som är mest intressant. Där börjar du med att skapa din egen karaktär, i en karaktärsmodifierare som faktiskt är helt okej och kan liknas vid Xbox Lives avatar-redigerare.

Det dröjer inte länge förrän din karaktär blir påhoppad av grannskapets hederliga mobbare. Med hårda ord gör han klart för en att det är dags för honom att sätta dig på plats. Seriens frontfigur, Dan, kommer sedan för att hjälpa dig gå igenom grunderna i spelandet.

Direkt när striden startas kastas du in i en arena med en stor spelplan. Ni kastar sedan ut vars ett portalkort som har diverse bonusar som pÃ¥verkar den Bakugan som landar pÃ¥ kortet. I turbaserad mané fÃ¥r man sedan göra sina drag, och man kan egentligen välja tvÃ¥ alternativ. Antingen kasta ut ytterligare ett portalkort, eller direkt kasta ut sin Bakugan. Här kommer hela spelmekaniken in och det enda egentliga ”spelandet” som finns med i spelet. Du siktar din Bakugan, kastar och landar pÃ¥ arenan. Ditt slutgiltiga mÃ¥l är att hamna pÃ¥ ett av korten. Under tiden som din Bakugan rör sig pÃ¥ spelplanen har du en energimätare som du kan använda för att styra din Bakugan med eller för att ge den lite extra fart. Senare i spelet kommer även Power-ups och föremÃ¥l pÃ¥ spelplanen som man sen kan samla under ditt kast. Landar du inte pÃ¥ kortet när din Bakugan stannar, eller om du hamnar utanför spelplanen sÃ¥ blir ditt kast ogiltigt.

För att vinna så gäller det att vinna tre av portalkorten. Det går att göra på två sätt, antingen genom en strid när två Bakugan från olika spelare står på kortet, eller om du får två av dina egna Bakugans på samma kort. När det blir strid mellan två spelare så räknas vinnaren helt enkelt ut av att den som har mest G-poäng på sin Bakugan vinner striden. Men det går att påverka sina G-poäng genom att antingen lägga ut färdighetskort eller genom det obligatoriska minispelet som kommer innan sammandrabbningen. Där finns det tre olika sorters minispel; Timing-, Kraft- eller Skjutkamp. Beroende på hur bra du lyckas kan du vända kampen till din fördel, och därmed vinna slaget.

Bortser man från själva striderna som faktiskt är ganska underhållande, men blir långrandiga i längden så har inte Bakugan: Battle Brawlers mycket att erbjuda. Du siktar självklart på att bli den bäste Bakuganspelaren i världen och ställer därmed upp i olika turneringar som du måste vinna för att avancera. Dessa turneringar spelas på olika vis, antingen en mot en, två mot två eller fyra mot fyra och är precis som det jag beskrev ovan, bara att man är fler på arenan samtidigt.

När du inte är i strid har du bara fyra val att kunna göra. Antingen går du till parken för att slåss eller så kan du spendera dina Bakuganpoäng som du samlar genom att vinna strider på att köpa nya, eller uppgradera befintliga Bakugans. De andra två alternativen är att besöka ditt rum, eller att ställa upp i en turnering. Som ni förstår gör detta spelet väldigt tunnt och variationsfattigt, särskilt då all navigation i spelet görs genom menyer.

Spelet har svenskt språk om man så önskar. Men röstskådespeleriet är precis lika hemskt som alla serier på Cartoon Network, men det är fortfarande ett plus då spelet riktar sig mot en publik i lägre ålder. Själv testade jag på svenskan, men bytte lika snabbt tillbaka till engelskan då den i alla fall är mer humanistisk mot dina öron.

Överlag är Bakugan: Battle Brawlers ett helt okej barnspel som är ganska enkelt att sätta sig in i. Det är väldigt lätt till en början men blir snabbt utmanande och man måste börja lägga upp mer och mer strategiskt, vilket jag känner kanske kan bli lite väl utmanande för den yngre publiken. Fast å andra sidan, vad jag vet finns det säkerligen en hel hop med tio-åringar där ute som skulle kunna spöa mina Bakugans utan att blinka.